En ogooglebar fråga om påsken

Högtid. Hög tid att reflektera över de stora frågorna. Ett par extra dagar för besinning, eftertanke och sammanhållning. Många passar på att träffas under påsken. Men har vi tappat bort anledningen till att påsken firas? Är det ledigheten vi firar? Att vi får en chans att åka till fjällen och njuta av snö, backar och långa dagar? Eller: vad är det vi firar?

Pausen i flödet
Är det så att våra stora högtider numera bara är dunkla, nästan bortglömda milstolpar i årscykeln och att idag är det ledigheten som sådan vi längtar till? Har arbetet och förtjänsten av arbetet blivit livets mening? Och pausen från arbetet, långledigheten, klämdagarna, weekendresorna har de blivit våra undantagsdagar, då vi tvingas hålla oss borta från arbetet. Tvingas bort, så att vi kan längta riktigt mycket efter arbetet igen?

Vilka och varför?
Eller är det så att under ytan finns det kvar en mycket bred och djup insikt hos många människor att våra högtider hänger ihop med den kultur vi vuxit fram ur? Att många av oss faktiskt förstår och tar till oss de budskap högtiderna förmedlar, men att vi avstår från att kollektivt dela denna upplevelse för att formerna känns gammaldags? Myndigheterna kapade Annandag pingst (som alltid är en måndag) och gav oss en svensk nationaldag som två gånger av sju infaller på en ledig dag (för flertalet). Årsproduktionen ökar därmed med cirka en promille. Men det intressanta är: vilka högtider har vi och varför?

Varför Glad ?
Julen ska var god. Nyåret gott. Midsommaren trevlig.Påsken glad. Vi har superkoll på våra adjektiv. Bara dansken säger gladelig jul och vi förstår ingenting. Men när är påsken glad? Kan man önska glad påsk innan långfredagen? Är det OK? Eller är det historielöst och okänsligt att önska Glad Påsk när kristenhetens allra viktigaste händelsekedja ska uppmärksammas, frälsarens symboliska övertagande av allas våra synder och ultimata uppoffring för mänskligheten? Är påsken glad oavsett dag i påskfirandet? Gläds vi, precis som när barnen ser Kalle på julafton, åt känslan att vi vet hur det går, att ingen ändrar storyn, det är samma firande som vi haft i snart 2000 år?

Varumärket Påsk
Firar vi huvudsakligen påsken som en ledighetstid, där det religiösa motivet är betydelselöst kan den ju få vara glad hur mycket den vill. Frågan är om den då ska få kallas påsk? Det är ju varumärkesintrång. (Vi får sätta Googles alerta advokater på detta, även om det är ogooglebart) (!).Eller firar vi påsken av flera skäl? Lite grand för att minnas ursprunget och lite mer för att tillhöra den sekulariserade majoriteten? Eller har vi överhuvudtaget inte reflekterat över saken?

Ett mer demokratiskt firande?
Varje högtid som vi anser att vi ska ha ledigt för att fira, 1 maj eller Kristi Himmelfärd (som ju alltid infaller på en torsdag så att fredagen därpå blir en perfekt klämdag) borde vi av anständighetsskäl få förklara varför vi firar. För att möjliggöra andra firanden av andra skäl.  Det kinesiska nyåret, det persiska  och alla de andra… ska inte alla få fira sina viktigaste högtider genom att vara lediga? Borde inte vars och ens egen födelsedag vara en personlig röd dag? (Här missade Stureplans-centern en idé).

Rimlig nivå
Jag tycker det är rimligt om vi är medvetna om motiv och historisk bakgrund till våra kollektiva festligheter. Annars kan det bli som i England, där ingen längre vet varför bankerna håller stängt på Boxing Day medan butikerna håller öppet.

 

Bortom tillväxten

”The post growth economy is coming to us – by design or by desaster”. Detta säger en ekonomiforskare från Tyskland, Niko Paech, i en intervju på YouTube – länk se nedan. Fler och fler forskare kommer till tals angående tillväxten, ekonomin och hur vi behöver ett nytt paradigm som håller ihop olika, delvis motstridiga, intressen.

Vetenskapligheten ger utrymme för skeptiker
Alarmister brukar skeptiker benämna de personer, som ständigt påpekar hur allvarligt läget är. Skeptiker och förnekare tar gärna position utifrån ett tolkningsföreträde. Klimatfrågan är ett sådant exempel. Eftersom IPCC inte med 100% säkerhet kan fastställa den mänskliga påverkan på den pågående klimatförändringen raljerar skeptiker och förnekare gärna kring den osäkerhet som vetenskapen per definition måste förhålla sig till. Vi vill gärna tro att det blir en sommar även i år, men 100% säkra kan vi inte vara.

Kakan krymper
Ekonomer delas inte normalt inte in i skeptiker och alarmister. Inte ännu. Men det skulle inte förvåna om vi om 5 år talar om tillväxtskeptiker och tillväxtsupporters. Nödvändigheten av en ständig ekonomisk tillväxt tycks vara en förutsättning för ett antal kalkyler på statsekonominivå. Hur ska våra växande och åldrande befolkningar få en allt större del av den offentliga kakan? När kakan slutat att växa?

Ûberkonsumtion
Samtidigt har Niko Paech rätt. Ekonomin efter tillväxten är på väg emot oss. Antingen som en planerad händelse eller som en katastrof. Jorden och naturens förutsättningar sätter absoluta gränser för resurs- och energiuttag. Ûberkonsumtionen driver en überproduktion som tvingar fram en überekonomi. Vi konsumerar numera långt över vad jorden naturligt återskapar och tär därmed kraftigt på ”kapitalet” istället för att skörda överskottet. Det Niko Paech föreslår är kraftigt förkortad arbetstid som ett sätt att dra ner konsumtion och produktion, samtidigt som han inser att ett sådant förslag skulle möte kraftigt motstånd.

Ta ledigt
Arbetstidsförkortning för att rättvist sänka konsumtionsnivån skulle troligen bara fungera om den blir lagstadgad.   Istället för att krisbranscher drar ner sina volymer skulle vi alla dra ner på vår arbetstid. Istället för att några blir arbetslösa skulle vi alla ”ta ledigt” någon dag per vecka. Rimligtvis samtidigt sänka lönen och dra ner på konsumtionen, framför allt den konsumtion som sker utöver de basala behoven.

Lördagarna – minns ni?
Vi slutade arbeta på lördagar på 60-talet, 40-timmarsveckan med 5 vardagar och en ledig lördag blev praxis. Det är ingen naturlag att arbetsveckan ska se ut på det sättet. Det är fullt tänkbart att vi alla går ner till 32 timmars arbetsvecka. Möjligen skulle det vara praktiskt att införa detta i form av två lediga halvdagar: måndag förmiddag och fredag eftermiddag. Eller så gör arbetsmarknadens parter upp hur de 32 timmarna fördelas.

Nya helgdagar: hela jul och nyårshelgen
En möjlighet är att införa ett antal nya helgdagar, då i stort sett hela befolkningen blir arbetsbefriad. Från den 23 december och till den 2 januari skulle kunna vara ett antal sådana dagar. Eftersom de i praktiken har blivit en sammanhängande ledighet för väldigt många som tar semester, kompledighet och annat för att få vara lediga över jul och nyår. Varför inte lagstifta om detta, när det ändå är praxis?

Hur som helst. Niko Paech har rätt. Vi behöver planera för ekonomin bortom tillväxten, diskutera olika lösningar, vrida och vända på argumenten. Annars möter vi katastrofen.

Länktips: Intervju med Niko Paech. http://www.youtube.com/watch?v=zTgqVNMaSmU.