Hur går det med Internet of Things?

Ett sätt att följa den tekniska utvecklingen är att besöka fackmässor. Den här veckan är det process- och automationsindustrin som samlas i Göteborg. Vad händer i industrin just nu, hur tänker man, vad betonar man, hur ser man på sig själva, hur stort är intresset för den del av industrin som står för mycket av annan industris effektiviseringsmöjligheter?

Industri 4.0 och Internet of things
Automatiseringen är inne i en ny fas. Man talar själva om Industri 4.0. Om tillverkningsindustrin började med enkel sammansättning av standardprodukter innebar steg 2 att det löpande bandet infördes. Sedan kom intelligent övervakning och mjukvarubaserad styrning, kameraövervakning och automatisering som steg 3. Det fjärde steget som vi nu befinner oss i beskrivs som en del av ”Internet of things”, där varje funktion av betydelse kommunicerar via internet genom ett standardgränssnitt. Borta är gamla D-sub-kontakter. Nu är det Ethernet-portar som gäller. Statusrapporter och åtgärder kan på så sätt fjärrövervakas och fjärrstyras. Systemen kan själva varna för sina egna avvikelser och statistik snabbt samlas in. Den uppkopplade industrin har förutsättningar att bli driftsäker på en annan nivå.

Tomt
Samtidigt undrar man lite stillsamt var operatörer och människor  – arbetstillfällen brukar det heta i andra sammanhang – tar vägen. Kanske blir det som på bilden intill. En helt tom monter får illustrera hur arbetsplatserna ser ut om utvecklingen fortsätter. Automatiseringen driven så långt att det inte längre behövs några människor…?

Vilka var där?
Jag försökte spana efter unga människor. Lockar en industrimässa ungdomar? Just när jag var där såg jag påfallande få gymnasieungdomar, några universitetsstudenter, men en förkrossande majoritet medelålders män. Flertalet i kostym. Några i typ blåställ. En panel på fem personer som diskuterade 3D-printning och när den är aktuell bestod av fem män. 3D-printning är förresten mest intressant för korta serier tyckte en representant för Volvo. Specialkomponenter som behöver se ut på ett visst sätt. Volymprodukter lät inte så intressant att printa ut med pulverbas.

Storleken på företag i framtiden?
Är vi världsbäst? Har Sverige en industri som leder utvecklingen? Kanske, om vi tar tillvara våra fördelar och fortsätter att vara snabba på att ta till oss nya lösningar och sätta in dem i sitt sammanhang. Att Ericsson tar bort produktionen från Sverige och lägger ner i bl.a. Borås behöver inte betyda slutet. Det kan innebära att industrin hittar nya sätt att formera sig och matcha framtidens behov. Stora kolosser är inte alltid de som är snabbast att styra. I en föränderlig värld är kanske de mindre företagen en bättre plattform.

Symbios
I alla fall om man samtidigt inkluderar samverkan. Industriell Symbios är ett sådant exempel värt att titta vidare på. Den 5 oktober berättade Sotenäs Kommun om sin framsynta satsning just på Industriell Symbios vid ett kvällsevent organiserat på Ekocentrum av Ingenjörer för Miljön i Göteborg. Värt att ta efter och inspireras av.

Guldägg, visioner och ISO55000

”Ni sitter på ett guldägg, men tycks inte inse det”, slapp det ur mig när jag i veckan besökte Underhåll på Svenska Mässan den första mässdagen. Just när jag var där var mässhallarna ganska glest besökta, strax efter lunch dag ett. Smörjoljor, verktyg, maskinleverantörer, kända varumärken och olika branschorganisationer – mycket var som man kunde tänka sig på en fackmässa för underhållsbranschen. IT-stöd, smart logistik och effektiva tekniska förbättringar tycktes samla ”the usual suspects” att bekräfta det man till stor del troligen redan visste. Men åter till guldägget.

Optimal livslängd
En viktig dellösning för att åstadkomma en cirkulär och hållbar ekonomi är att vi förlänger livslängden på produkter, system och ingående komponenter. Resursslöseriet som dagens linjära ekonomi är uppbyggd kring, är inte hållbart. Vi måste generellt sett bli bättre på att använda och att återanvända framtagna produkter för att minska både råvaruuttag och energianvändning samt till att undvika korta användningstider. Bättre produkter håller längre och kan också motivera ett högre pris, särskilt om priset på en vara inkluderar en funktionsgaranti. Att underhålla redan installerade och framtagna produkter och maskiner blir därför en nyckelfunktion för att säkerställa optimal livslängd på allt som producerats. Istället för pris per inköp borde konkurrensen stå mellan vilka system som klarar prestandakraven under längst tid. Inte minst nu när uppgraderingar ofta handlar om mjukvara borde detta vara än mer fördelaktigt.

Innovation och nytänkande
Två andra saker väckte mitt intresse på mässan. Teknikföretagen presenterade ”Produktion2030″, (se länk nedan), där man i beskrivningen av projektet visar att insikten finns om vad som krävs för att klara utvecklingen/omställningen av svensk industri. Jag ska inte upprepa det som ni lika gärna kan läsa på webben, men det gav en känsla av inriktning, som tillsammans med andra viljeyttringar den senaste tiden – exempelvis regeringens nyindustrialiseringsstrategi (länk se nedan)  – visar att tongivande aktörer har vaknat. Det är inte längre enbart business as usual som gäller.

ISO 55000 kan förändra företagandet
Det jag dessutom vill sätta fingret på är den nya ISO-standard som nu tagits fram och som fått nummer ISO 55000. Det är en standard som, om den får ett brett genomslag, kan komma att förändra företagandet från insidan. Plötsligt kan företagsledningen integrera kvalitet (9000), miljö (14000) och CSR (26000) samt de traditionella ekonomiska uppföljningarna. Plötsligt finns ett helhetsgrepp kring långsiktigt och hållbart företagande. Jag tror inte författarna bakom ISO 55000-seien inser vilken hävstång de erbjuder för proaktiva och framsynta företagsledare. ISO 55000 handlar inte om underhåll utan om ”Management of assets” dvs hur man förvaltar och utvecklar företagets tillgångar. Plötsligt dyker ett verktyg upp, som i grunden kan förändra hur företagen skapar en bild av sina interna processer. Inte i relation till yttre krav (kvalitet eller miljö) utan till den egna verksamheten.

Transparens
Vad vill vi och hur säkrar vi upp att det är det vi åstadkommer? Lägg därtill kravet på extern revision så förstår alla att ISO 55000 även öppnar upp för det transparenta företagandet, som enligt min mening är det mest intressanta i en samarbetsekonomi.

Länktips: http://www.produktion2030.se/
Nyindustrialiseringsstrategin: här

Lean + Green = Sant ?

AB Volvo är framgångsrika på många områden. Henrik Kloo från detta företag presenterade den 28 november 2014 på Johanneberg Science Park några tankar och perspektiv på hur det Toyota-inspirerade ”Lean”-tänket kan förstärka ett modernt ”Green”-tänk och vice versa. Kvalitet i processer, minimering av slöseri, både i material, energi och tid står på inget sätt i motsatsförhållande till ett klokt miljöarbete. Snarare tvärtom. Just genom att säkerställa att resursanvändningen blir optimal kan Lean och Green dra åt samma håll.

Lean och systemnivån
Lean production har länge varit i ropet. Just-in-time, minimera väntetider, optimera hur arbetsstationer utformas, stäng av maskiner som inte används – exemplen är många som industrin tagit till sig och som även influerar andra sektorer i samhället – rätt eller fel. Henrik Kloo tog även upp baksidan av just-in-time: risken att många transporter orsakar onödiga tomkörningar och en suboptimering av den totala miljöpåverkan från produktionen och de transporter som produktionen orsakar. Lösningen kan vara att just tänka på systemnivå och att bryta ner varuflöden på en nivå, där t.ex. förpackningar och färdigställande inför montage kan vara ett arbetsmoment som planeras in i helheten.

Verktyg
Henrik Kloo berättade om olika hjälpmedel som Volvo använder. VSM stod för value stream mapping, som handlar om en ganska detaljerad övervakning av de värdekedjor som produktionen utgör. Ett annat verktyg heter Green Performance Map som Mälardalens Högskola tagit fram och som handlade om att schematiskt följa ett input/output-flöde. I den komplexa värld Volvo arbetar i, med fabriker på alla kontinenter och mer än 100.000 anställda blir det naturligtvis viktigt att både begripliggöra syfte och mål, att styra verksamheten, att följa upp och att visualisera förbättringar, resultat och att öka förståelsen för processerna. Visualisering var ett ord Henrik Kloo ofta återkom till.

Hjältar
I Vara-fabriken (Volvo Penta) hade man lyckats spara mer än 1 GWh energi per år, fick vi höra. I ett annat exempel lyckades man spara 44% färgåtgång i ett måleri. Och att Lean stödjer Green kunde Henrik Kloo slå fast. ”Hjältarna finns överallt”. Och det strukturerade arbetet gör det lätt för hjältar att just bidra med sina lösningar, skulle man kunna tillägga.

Tvärtom
Ur ett generellt perspektiv måste ändå brasklappen tillfogas. Det industriella flödet är specifikt för serieproduktion av varor. Lean som modell fokuserar på de mätbarheter som omgärdar produktionen. Att effektivt hantera varje produktionsmoment så likartat som  möjligt blir ett tecken på kvalitet. I skolan eller sjukvården gäller det omvända. Att hantera varje elev eller patient så förutsättningslöst unikt som möjligt. Detta bör beslutsfattare på olika nivåer hålla i minnet, när de ska ”effektivisera” samhällets grundfunktioner.

Det sunda förnuftet får ta plats

Plötsligt faller några pusselbitar på plats. Det är lika roligt varje gång. Möjligen är det de egna förväntningarna som bekräftas, eller att få ta del av en variant av samma tankegångar man själv haft. Igenkännandet och bejakandet är hursomhelst stimulerande.

Systemvillkoren
Produktutveckling är centralt för en hållbar utveckling. Alla nya produkter industrin tar fram måste på något sätt kunna anses ingå i det hållbara helhetskonceptet. Inte ta onödigt stora resurser i anspråk, inte innebära onödig energianvändning i någon fas, inte innebära någon spridning av farliga ämnen utan i stället bidra till en rättvisare och socialt utjämnad värld. Inget nytt i detta. Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor har varit kända under en tjugoårsperiod, ett stort antal företag ser över sina livscykelanalyser för att säkerställa produkters begränsade påverkan på vår miljö, man använder miljömärkningar för att kommunicera goda prestanda osv.

Framgångsrecept
Häromdagen var det en Chalmers-doktorand, Gunilla Clancy, som presenterade sin avhandling i sedvanlig formell inramning av opponent och examinatorer. I sammanfattning hävdar hon att möjligheten för företag att utveckla mer hållbara produkter ökar om man lyckas identifiera och förstå när och hur olika bedömningsverktyg ska användas. Förmågan till samverkan, anpassning och en kontinuerlig lärande- och utvecklingsprocess är centrala för framgång, liksom att fånga upp viktiga kunskaper tidigt i utvecklingsarbetet. Företagets kultur och ledningssystem har betydelse, t.ex. genom att produktutvecklare ges chans att använda sin kompetens till att tänka om i sitt arbete. Framför allt är det handlingskompetens som behövs för att nå framgång, menar Gunilla.

How to fix it
Opponenten, Thomas Rydberg från IVL, sammanfattade avhandlingen i nio punkter. Nio punkter för bättre och fler hållbara produkter. Själv insåg jag att de nio punkterna kan ses som generella riktlinjer för den som vill utveckla något i en hållbar riktning, oavsett om det gäller produkter, tjänster eller ett bättre liv. En nio-punkters how-to-fix-it-all-lista. En känsla av självklarhet infann sig. Naturligtvis. Så är det.

Nio punkter
1. Handlingskompetens. 2. Befintliga verktyg. 3. Alternativa modeller. 4. Gemensamt visualiserat mål. 5. Värdesätt ledarskapet – uppskatta ansvarstagande. 6. Insikter om olikheter och olikheternas samverkan. 7. Olika vägar är möjliga. 8. Våga vänta. 9. Se på andra för att lära mer om dig själv.

Sunt förnuft
Invändningen kan naturligtvis vara att dessa generella regler inte är något nytt, det handlar ju bara om lite sunt förnuft. Och till det skulle jag vilja säga – precis! Det är det enkla, det logiska och självklara som måste hamna i fokus. Att en stor del av vår livsstil bryter mot grundläggande principer i naturen är just för att det sunda förnuftet inte har fått tillräcklig plats.

Tack
Gunilla visar med sin avhandling att det finns vägar framåt, där vi lyckas återskapa en syntes mellan det möjliga, det önskade och det riktiga. När vi kan, vill och förverkligar utveckling utan att skada andra, miljön eller framtiden har vi lyckats. Det är det Gunilla visar ett exempel på.

Tips:
Titel på avhandlingen: ”Assessing sustainability and guiding development towards more sustainable products” (Chalmers, 2014, ISSN 0346-718X)

Medicin som hotar – inte botar – patienten

På det medicinska området är vi alla beroende av andras goda omdöme. Låt oss titta närmare på ett exempel från USA som inger farhågor. Kliniska tester brukar bevisa att användande av antipsykosmedicin har en positiv inverkan på en patient med schizofreni. Visselblåsaren Robert Whitaker visar i en serie artiklar att de kliniska testerna i själva verket utförs på ett sådant sätt att ingen vet om patientens tillstånd verkligen förbättras när medicinen sätts in. Ridån har gått ner, eller som man säger på engelska: The fat lady has sung.

En tveksam metodik
Whitaker hävdar, med hänvisning till andra källor, att medicinens verkan analyseras på ett ofullständigt och felaktigt sätt. Först sätts medicinen in på en grupp patienter, därefter får halva gruppen fortsatt behandling, medan halva gruppen inte längre tar medicinen. Genom att konstatera att den grupp som upphör att ta medicinen visar tydliga symptom påstår tillverkaren därmed att medicinen är verksam. I själva verket, hävdar Whitaker, vet vi ingenting om vilken effekt medicinen har på patienter som aldrig har behandlats. Det enda testet kan visa är att patienter som upphör att ta medicinen visar symptom.

Tillit till högteknologisk forskning
Just inom medicin och sjukdomsbehandling är tilltro till sakkunskapen viktig. Vi måste kunna lita på de professionella, att de mediciner de tar fram och förskriver också kan ge bot och lindring. Det exempel Whitaker pekar på indikerar att det kan vara si och så med vetenskapligheten när starka kommersiella krafter agerar för att marknadsföra nya mediciner.

Risken för återfall förvärras med medicinering
Ännu värre är att olika tester ända sedan 60-talet har visat att risken för återfall för schizofrena patienter är avsevärt högre om patienten har behandlats med antipsykosmedicin än om patienten inte har behandlats med denna medicin. Dvs medicineringen förvärrar patientens långsiktiga tillstånd och risk för återfall.

Långsiktigt har patienterna mått sämre av läkemedlen än utan
När tester gjordes med internationell jämförelse visade resultaten bl.a. att återfallsrisken var betydligt lägre i Indien än i USA. Och i 50 år har man sett detta, att medicineringen försämrar patientens tillstånd ur ett långsiktigt perspektiv.

Frågor som dyker upp
Finns det några generella slutsatser att dra av Whitakers exempel?
1. Teknik: Hur kan vi agera för att ifrågasätta utvärderingsmetoder?
2. Teknik: Tydliggör skillnader mellan kortsiktiga och långsiktiga effekter.
3. Politik: Kan våra myndigheter förhindra att skadliga produkter kommer ut på marknaden?
4. Kunskap: Hur kan en breddad allmän kunskap bana vägen för ett tydligare regelverk?
5. Hemläxa: Tål den svenska läkemedelsbranschen en detaljgranskning?

Narkolepsi
Det går inte att värja sig mot tanken att det influensavaccin, Pandemrix, som sattes in för snart fem år sedan i Sverige och som orsakade narkolepsi hos många tonåringar, testades på ett otillräckligt sätt innan det användes. Vårdguiden 1177 skriver att man ”misstänker ett samband”. Kunde man inte misstänkt detta i förväg? När övergår misstanke i visshet?

Och snart – antibiotikaresistens….
Inom fem till tio år har vi ett rejält problem med antibiotikaresistenta bakterier pga överanvändning av antibiotika i många länder. Hur ska industrin, forskningen och våra myndigheter agera för att optimera behandling och resurser mot bakgrund av den krisen? Och hur ska de få allmänhetens förtroende?

Länktips:
http://www.madinamerica.com/2014/03/fat-lady-sung/

Grafen: Framtidsradar på flaggskeppet!

Nanotekniken fascinerar. Material och substanser så små att de inte ens syns för blotta ögat. Ett av de material som forskare, finansiärer och investerare hoppas mycket på är grafen (uttalas grafe:n), kolatomer bundna hexagonalt i sexhörningar. Professor Jari Kinaret har lyckats få ett av EU:s s.k. ”Flaggskeppsprojekt” till Chalmers, där fokus ska vara forskning för tillämpning. Industrier och universitet från 17 länder deltar. Chalmers har fått ledarrollen. En fantastisk möjlighet, naturligtvis.

Om grafen
Grafen har många egenskaper. 300 gånger starkare än stål, leder elektrisk ström miljoner gånger bättre än koppar, transparent till 98%, kan ersätta indium-tenn-oxider, möjliggör THz-kommunikation, det är böjligt och möjligt att inkludera i sandwich-konstruktioner, där olika atomlager kombineras…

Seminarium 10 juni
Johanneberg Science Park ordnade en informationsdag den 10 juni på grafen-temat. Förutom Jari Kinaret lyssnar vi till professor Mikael Fogelström från Chalmers och Helena Teander från Chalmers Industriteknik. Koreanska Samsung arbetar med grafen i lite större skala, medan ett svenskt företag som heter Graphensic AB, ännu så länge tillverkar grafen i små mängder. Det finns vissa praktiska komplikationer med ett material som nästan inte syns….

Standardisering
Förutom det ambitiösa 10-åriga flaggskeppsprojektet som är uppdelat i ett stort antal delprojekt, WP på byråkratiska, ska man också hålla tät kontakt med ett annat EU-finansierat projekt som har fokus på tillverkning av grafen. En sådan fråga kan vara standardisering. Hur ska ett material definieras och inkluderas i produktionsmiljöer?

Vad ska det användas till?
Forskarna nämner energi, kompositmaterial, textilapplikationer, självlysande tapeter, smarta förpackningar och framför allt mätteknik som möjliga och tidiga applikationer för grafen. Att med hög noggrannhet mäta resistens i en elektrisk krets kan vara värdefullt, ungefär som en elektronikens stämgaffel, som Mikael Fogelström säger. Värdekedjor är återkommande ord. Intellektuella och industriella. Helena Teander vill hjälpa små och medelstora företag att hitta utvecklingsmöjligheter i grafen. Och som hon poängterar: Grafen är ingen bransch.

Och: kretslopp ??
Det som förvånar är att ingen ens i en bisats relaterar denna atomslöjd till rimliga hänsynstaganden till kretslopp, livscykelanalyser, försiktighetsprinciper eller till ett (kommande?) regelverk. Har vi ingenting lärt? Ska vi återigen introducera teknik ”bara för att det går” utan att reflektera över konsekvenser för människa och miljö?

Unik chans
Här har Chalmers och partners en unik möjlighet att inkludera ett systemtänk i styrningen av sitt prestige-flaggskepp. Man skulle kunna montera en framtidsradar på kommandobryggan för att spana på grynnor och ännu så länge osynliga faror.

Det borde vara dags att ta hållbarhetsarbetet på allvar.

Vatten – viktigast över huvud taget?

Jag har förmånen att få arbeta sedan några månader med en förstudie *) som utgår från frågan om industriföretagens vattenanvändning. Vatten är globalt en kritisk resurs och det är generellt viktigt att bygga upp metoder och teknik för att säkra kvaliteten och minska volymen på vattenanvändningen. Om ett par veckor genomförs i Kristianstad och i Göteborg två workshops inom ramen för förstudien, där totalt ett drygt 50-tal personer kommer att närvara. Flera viktiga industrigrenar kommer att finnas representerade, liksom andra företag och organisationer.

International Water Cooperation Year – 2013
Ban Ki-Moon har formellt utsett 2013 till ett år, då länder och företag uppmanas att samarbeta internationellt kring vattenfrågan. FN och detta fall UNESCO har all anledning att lyfta frågan, eftersom det fortfarande är i storleksordningen 800 miljoner människor som inte har tillgång till rent dricksvatten. Ansträngningarna måste öka för att rätta till detta faktum. Det kan vara bra med bistånd och brunnsprojekt, men ser vi till hela världsekonomin handlar vattenfrågan väldigt mycket om resursfördelning och minskat slöseri.

Dacca – symbol för problemen
Flera branscher har kommit en bra bit på vägen och hjälps åt att bevaka lagstiftningen, forskningsresultaten och teknikfronten. Livsmedel och drycker har av naturliga skäl sedan lång tid rutiner och ett starkt fokus på vattenfrågan. Även textilbranschen har sedan flera år ett löpande samarbete. Katastrofen i Dacca, där ett hus rasade samman och begravde hundratals textilarbetare kan ses som en symbol för alla de problem och åtgärder som fortfarande återstår innan vi har en global textilproduktion som tar rimlig hänsyn till människa och natur. Att ta tag i vattenfrågan är nödvändigt, eftersom vatten är livsuppehållande och eftersom vattenresursen måste fördelas på ett humant och ekologiskt försvarbart sätt.

Kunskapsbehovet i hela kedjan
Även annan tillverkningsindustri använder vatten. Massa- och pappersindustrin är självklar, men även inom kemisk produktion, verkstadsproduktion och inom läkemedelsindustrin åtgår mycket vatten. Och flera av de svenska industriföretagen har produktion både i Sverige och utomlands, vilket gör att metoder, mätresultat och prioriteringar kan se helt olika ut. Kunskapsbehovet kring vattenfrågan måste också synliggöras. Underleverantörer, fabriker, den egna personalen, återförsäljare och slutkunder – alla behöver förstå hur en optimal hantering ser ut. Att som t.ex. Nudie Jeans sälja otvättade jeans blir plötsligt en vattenbesparande åtgärd.

Mer om en månad
Om en månad kommer den slutliga rapporten finnas tillgänglig. Då finns det anledning att återkomma till frågan. Överhuvudtaget är vatten en mycket central fråga. Det gäller bara att ingen tar sig vatten över huvudet.

*) Länkar till Havs- och Vattenmyndighetens kalendarium och till Krinova:
program 13 maj i Kristianstad .
program 15 maj i Göteborg
Krinova Inkubator och Science Park – pressmeddelande om förstudien .

Samtidiga synvändor

Den senaste tiden har jag kunnat närvara på ett stort antal seminarier och föredrag. Det går att se ett mönster i de budskap som nu framträder. Budskapen är påfallande lika och påfallande nyorienterande. Vad är det som händer just nu?

Chalmers-professorn
Greg Morrison, professor vid Chalmers Tekniska högskola deltog i ett seminarium som handlade om en tillbakablick under rubriken Stockholm +40, dvs 40 år efter den konferens 1972 som i Stockholm satte fingret på miljöfrågorna för första gången. Greg sa: ”Vad vill jag som medmänniska?” som svar på frågan vad som kan vara viktigast i vår tid. Det ligger något mycket hoppfullt i detta. Istället för traditionell teknik- eller mätbarhetsfixering betonar han de inre drivkrafterna hos var och en i relation till omgivningen.

Harward-professorn
Ekonomerna vid Harward brukar anses världsledande. Här lanserar nu professor Michael E Porter ett nytt begrepp för framtidens kapitalism: Shared Values. Han förtydligar: Companies must take the lead in bringing business and society back together. Dvs ungefär: Företagen måste ta ledningen när det gäller att återförena näringslivet med samhället. Han menar att företagen har fastnat i ett perifert CSR-tänkande istället för som ett kärnvärde. Företagens framgång hänger ihop med sociala framsteg, hävdar han. Är detta brukssamhällenas återkomst?

Opinionsbildaren och författaren
Anders Wijkman, som varit EU-parlamentariker i 10 år och där framgångsrikt satt fokus på många miljö- och hållbarhetsfrågor, har återvänt till Sverige och verkar nu i flera centrala sammanhang. Jag hade tillfälle att lyssna till Anders häromdagen och han beskrev en annan intressant synvända, som håller på att få fäste i vida kretsar, både hos näringslivsföreträdare och politiker. Istället för ett producentfokus i industrin där vinsten genereras ur produktivitet per volym, kommer nu ett nyttjandefokus. Nyttjandet inkluderar driftsfasen och livscykelkostnaden där vinsten uppkommer ur ett helhetsperspektiv, med produktion, livslängd, driftsäkerhet och kundnöjdhet inkluderade. Anders tog exemplet med den 50-procentiga resursbesparing som sker om vi förlänger varje såld PC:s livslängd med ett år.

Förvaltningschefen
Tillträdande chefen för Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, Agneta Hammer talade på ett seminarium om stress och stadsbyggnad häromdagen. Några av nyckelorden i hennes budskap var tvärsektoriellt, lyhört, medborgarinitiativ, experimentell, nya idéer, unga människor behöver lösningar. En förvaltningschef som talar förändring!

Hoppfullt
Med dessa fyra tydliga exempel hämtade från föredrag denna vecka och en artikel publicerad förra året i Harward Business Review går det att dra slutsatsen att något händer. Ett mänskligare, mer inkluderande sätt att organisera företag och samhälle tar form och tar sig snarlika uttryck i de formuleringar som används. Vad är det om inte hoppfullt?