Hur går det med Internet of Things?

Ett sätt att följa den tekniska utvecklingen är att besöka fackmässor. Den här veckan är det process- och automationsindustrin som samlas i Göteborg. Vad händer i industrin just nu, hur tänker man, vad betonar man, hur ser man på sig själva, hur stort är intresset för den del av industrin som står för mycket av annan industris effektiviseringsmöjligheter?

Industri 4.0 och Internet of things
Automatiseringen är inne i en ny fas. Man talar själva om Industri 4.0. Om tillverkningsindustrin började med enkel sammansättning av standardprodukter innebar steg 2 att det löpande bandet infördes. Sedan kom intelligent övervakning och mjukvarubaserad styrning, kameraövervakning och automatisering som steg 3. Det fjärde steget som vi nu befinner oss i beskrivs som en del av ”Internet of things”, där varje funktion av betydelse kommunicerar via internet genom ett standardgränssnitt. Borta är gamla D-sub-kontakter. Nu är det Ethernet-portar som gäller. Statusrapporter och åtgärder kan på så sätt fjärrövervakas och fjärrstyras. Systemen kan själva varna för sina egna avvikelser och statistik snabbt samlas in. Den uppkopplade industrin har förutsättningar att bli driftsäker på en annan nivå.

Tomt
Samtidigt undrar man lite stillsamt var operatörer och människor  – arbetstillfällen brukar det heta i andra sammanhang – tar vägen. Kanske blir det som på bilden intill. En helt tom monter får illustrera hur arbetsplatserna ser ut om utvecklingen fortsätter. Automatiseringen driven så långt att det inte längre behövs några människor…?

Vilka var där?
Jag försökte spana efter unga människor. Lockar en industrimässa ungdomar? Just när jag var där såg jag påfallande få gymnasieungdomar, några universitetsstudenter, men en förkrossande majoritet medelålders män. Flertalet i kostym. Några i typ blåställ. En panel på fem personer som diskuterade 3D-printning och när den är aktuell bestod av fem män. 3D-printning är förresten mest intressant för korta serier tyckte en representant för Volvo. Specialkomponenter som behöver se ut på ett visst sätt. Volymprodukter lät inte så intressant att printa ut med pulverbas.

Storleken på företag i framtiden?
Är vi världsbäst? Har Sverige en industri som leder utvecklingen? Kanske, om vi tar tillvara våra fördelar och fortsätter att vara snabba på att ta till oss nya lösningar och sätta in dem i sitt sammanhang. Att Ericsson tar bort produktionen från Sverige och lägger ner i bl.a. Borås behöver inte betyda slutet. Det kan innebära att industrin hittar nya sätt att formera sig och matcha framtidens behov. Stora kolosser är inte alltid de som är snabbast att styra. I en föränderlig värld är kanske de mindre företagen en bättre plattform.

Symbios
I alla fall om man samtidigt inkluderar samverkan. Industriell Symbios är ett sådant exempel värt att titta vidare på. Den 5 oktober berättade Sotenäs Kommun om sin framsynta satsning just på Industriell Symbios vid ett kvällsevent organiserat på Ekocentrum av Ingenjörer för Miljön i Göteborg. Värt att ta efter och inspireras av.

Det räcker inte att applådera företagen

Fler och fler inser hur viktigt det är att små och medelstora företag utvecklas och kan anställa. Ska vi klara omställningen till ett lågenergisamhälle, som dessutom fungerar i balans med ekosystemet, med en högre grad av resiliens på alla områden och med en större delaktighet och en tydligare demokratisk utveckling måste vi klara flera uppgifter på en gång. Det blir inte lätt. Vi har ju vant oss vid att en fråga i taget hamnar på den mediala arenan. Små företag har bara det gemensamt att de är små. De existerar som en konsekvens av det mångfacetterade, specialiserade och kapitalstyrda samhälle vi format.

Fika med forskare
Jag gillar att träffa unga forskare, ta en fika på stan, bolla lite färska tankar och stämma av mina egna reflexioner mot forskarvärldens mer systematiska och metodiska tankemodeller. Det brukar bli spännande samtal. I vintras träffade jag en forskare med rötterna i Iran, som tittat närmare på byggbranschens förmåga till verklig omställning. Idag tog jag en fika med en doktorand, som undersöker hur start-ups, dvs företag under bildande, samverkar med andra företag och potentiella kunder. Hur föds det nya?

Som på teatern
Det flesta av oss funderar nog inte på hur det går till när företag föds. Vi möter dem via marknadsföring och annan exponering. Plötsligt finns de där: Spotify och Pling, Nudie Jeans och Bzzt. Vi har inte funderat över vägen fram till framgång, finansieringsbehov, initialkostnader, osäkerheter och kalkyler. Vi sitter som en betalande publik på teatern och applåderar när vi är riktigt nöjda. Hur kulisser skapats, repetitioner kraschat och förtvivlade regissörer slitit sitt hår slipper vi veta.

Framåtrörelsen
Vi vet väldigt lite om alla mödor fram till ett fungerande företag. Samtidigt är det våra nya företag som ger oss framåtrörelsen, möjlighet till arbetstillfällen och konkurrens på en större marknad. Vi måste bli bättre rent generellt att ta hand om alla goda företagsidéer.

Industriell Symbios
Ett av de projekt jag ska ägna tid och kraft åt i höst och en tid framåt är  ”Industriell symbios- lokal samverkan för hållbart näringsliv” med Sotenäs som motor och Falköping och Dals Ed som deltagande kommuner. Hur nya företag etableras i denna kontext ska bli intressant att titta närmare på. Hur dynamiskt blir näringslivet i ett symbios-sammanhang? Var finns barriärer och vilka är framgångskriterierna?

Tänk så mycket det finns att titta närmare på och förundras över.

Länktips: http://christerowe.se/2015/06/nr444-nu-hamnar-sotenas-pa-kartan/
http://www.bzzt.se
http://www.plingtransport.se

Nu hamnar Sotenäs på kartan

Smögens Hafvsbad, en glittrande vacker havskuliss, en nära fullsatt konferenssal, politiker, forskare, industrier och företagare, finansmän, framtidsspanare, utbildare, intresserade, kommunikatörer, västkustbor… Det var en heldag den 23 juni 2015 på temat företagande, kapital, förnybar energi och Sotenäs kommuns roll som initiativtagare på flera plan. 180 deltagare fångade upp många kloka tankar, spirande företagsidéer och vägval på avgörande områden.

Tillit
En del av dagen handlade om Industriell Symbios (IS, som vissa vill förkorta begreppet, men de riskerar då att fastna i NSA:s granskningsfilter….). Industriell symbios tenderar ofta att handla om tekniska resursflöden. Den enes avfall blir den andres resurs och vice versa. Fiskrens blir råvara för biogasproduktion, växtnäring och djurfoder kopplas ihop på innovativa sätt, överskottsvärme fångas upp och bidrar till effektivare processer osv. Professor Mats Eklund från Linköping överraskade med att fånga upp kärnan i symbiosarbetet med den sociala aspekten, där tilliten är avgörande. Man samverkar bäst med personer och företag som man litar på.

Samverkan viktigare än konkurrens
Det är på lokal och regional nivå samarbete kan bli en del av vardagen. Men det krävs respekt för olikheter, för varandras behov och för att det kan finnas överlappningar. På scenen stod tre förädlingsföretag med havets resurser som utgångspunkt. Trots att man till viss del konkurrerar såg man nyttan av att samverka i det utvecklingsarbete Sotenäs kommun erbjuder. Det livslånga lärandet och kompetenser ska tas till vara. Företagen räknar med att växa och till det behövs kvalificerad personal. Allt hänger ihop.

Finansiering
Ett helt pass ägnades åt finansiering. Statliga Fouriertransform, affärsänglar och crowdfundingföretag visade på olika vägar till investeringar och lån för företag i tidiga skeden. Crowdfunding skulle egentligen behöva beskrivas lite mer precist eftersom begreppet kan inkludera allt från gåvor till kommersiell låne- och investeringsverksamhet. Det unika tycks vara att tillgänglighetsfönstret för crowdfunding-objekt är kort och att fenomenet delvis rör sig i en juridisk gråzon i relation till de lagrum som styr aktiehandeln. En aspekt av crowdfunding som också nämndes var det mediala genomslag som en kampanj kan ge vid sidan av de pengar som investeras.

Sotenäs-modellen är intressant i Bryssel
Det närmaste året ska Sotenäs etablera och dra igång ett Symbioscentrum, som blir ett kunskaps- och mötesnav för mycket av det som berör både kommunen och de lokala företagen. T.o.m i Bryssel är man mycket intresserad av Sotenäs-modellen. Jag får anledning att återkomma till detta längre fram. Bland annat eftersom jag ingår i den grupp av experter som ska stödja projektet under 1,5 år.

Lite mer om Sotenäs och Industriell Symbios på denna länk: http://www.emmapetersson.se/news.html#2015-06-05