Lyckad satsning på Fixotek

Freds- och konfliktforskaren Hans Abrahamsson brukar vara inspirerande att lyssna till. Den 20 mars återutsände SVT ett seminarium där Hans talade inför ett antal kommuner och bland annat påpekade att begreppet inkludering på flera sätt är bättre att använda än begreppet integrering eller integration. Inkludering är som jag upplever det ett mer gemensamhetsskapande ord än integrering. Integration utgår från betraktarens perspektiv, medan inkludering bjuder in till samverkan. Jag påminner mig Hans tankar när jag senare samma dag besöker invigningen av Fixoteket i Hammarkullen.

Ibland måste man kunna ändra sig
Jag skrev i höstas om mina intryck från invigningen av Fixoteket i Rannebergen. (Se länk nedan). Mina frågetecken gällde då bristen på platsansvarig personal, oklar budget och i viss mån de trånga utrymmena. Det vore synd att kasta bort en bra idé på att förutsättningarna är bristfälliga. Desto gladare blir jag när jag kommer till Hammarkullens nya Fixotek. Här finns rejäla lokaler, en stor separat verkstadsdel för cykelreparationer och större snickeriarbeten och en entusiastisk platsansvarig som ska hålla ihop det hela. Man har dessutom ansträngt sig att intervjua de boende vad de framför allt önskar sig. Och platsen är kopplad till det nya aktivitetshus, som ställs i ordning för föreningslivet. Det lovar gott. Det är bara att erkänna. Jag måste ändra uppfattning om Fixoteket som koncept. Detta är bra.

Verkstaden är bra!
Verkstadsdelen är verkligen smart konstruerad. Två fullskalecontainrar har ställts upp bredvid varandra på så sätt att de kunnat sågas upp och inuti formar en stor öppen verkstadsyta, liksom dubbla dörrar åt båda kortsidorna, vilket är utmärkt om det målas eller slipas i lokalen. Det är ju inte tänkt för industriell skala, men ventilationen blir på detta sätt mer eller mindre automatiskt optimal, förutsatt att det inte regnar horisontellt….

Rum för olika arbeten
Det stora köket har plats för flera symaskiner och arbete med textil. En byteshörna finns för den som vill lämna in och byta prylar. Ett rum är dessutom så stort att det passar för studiecirklar, möten och idéutbyte. Detta har förutsättningar att bli riktigt bra.

Fyra platser
Det finns nu fyra Fixotek i Göteborg i Majorna, Bergsjön, Rannebergen och i Hammarkullen. Med på förhand bestämda öppettider och med platsansvariga på plats finns det stora möjligheter att konceptet kan bli framgångsrikt för den som vill laga, byta, låna, sy, snickra eller bara umgås.

Samarbete på ett ovanligt sätt
Bakom satsningen står Bostadsbolaget och Familjebostäder, som båda ingår i Göteborgs allmännyttiga bolag AB Framtiden, de berörda stadsdelsförvaltningarna, samt Kretslopp och Vatten som är en förvaltning som arbetar med VA-frågor och hushållens avfall. Även Chalmers har varit med, liksom Hyresgästföreningen. Arkitektstudenter från Chalmers har i högsta grad varit involverade, genom Miljöbron, och bidragit till lyckad utformning och många idéer.

Mini-ÅVC för dem utan bil
I Hammarkullen har man dessutom adderat funktionen av ”mini-ÅVC”, en återvinningscentral för icke bilburna som behöver kunna lämna in farligt avfall, elektronikavfall, textilavfall och grovavfall. Gränsen går vid vad var och en kan bära med sig eller ta med på sin cykel. Bilburna hänvisas även fortsättningsvis till stadens återvinningscentraler.

Många fördelar
I genomgången av vad intressentorganisationerna bakom Fixoteket ser som värden med satsningen blir det tydligt att detta är en win-win-lösning.  Ur alla omdömen och kommentarer kan nämnas att Hyresgästföreningen ser en möjlighet till ökat boinflytande, trygghet och engagemang hos de boende, Kretslopp och Vatten ser fördelar med mindre nedskräpning, bättre sortering och ett gott exempel på samverkan, de båda bostadsbolagen ser ökad kunskap, stolthet och den lokala förankringen som viktiga konsekvenser medan stadsdelsförvaltningarna ser positivt på Fixotekens roll att involvera medborgarna, utgöra mötesplatser och vara platser för arbetsträning och social/ekonomisk hållbarhet.

Med Hans Abrahamssons ord är Fixoteken ett lyckat exempel på möjlig inkludering.

Länktips: https://www.facebook.com/Fixoteket/

Rannebergenbesök i augusti 2017:
http://christerowe.se/2017/08/nr564-fixoteket-i-rannebergen-en-del-aterstar/

Spelas det ishockey i Nya Zeeland?

Hans Abrahamsson är en freds- och utvecklingsforskare i Göteborg, som har en sällsynt förmåga att fokusera sina engagerade och engagerande budskap på ett både intresseväckande och faktafyllt sätt. Utan att stapla siffror och utan ett barriärskapande fikonspråk fångar han oftast publiken med både översiktliga diagram och illustrativa anekdoter. Häromdagen var ett sådant tillfälle.

Transnationalitet
Jag lyssnade till Hans Abrahamsson på Blå Stället i Angered. Rubriken handlade om att riva innanförskapets murar. Helt enkelt därför att det är innanförskapet och det alltför snäva ”vi”-et som bidrar till att forma det vi ofta kallar utanförskap. Bland det mest intressanta jag fångade upp under föredraget var ordet transnationalitet, som Hans satte i relation till både den pågående globaliseringen och den snabba urbaniseringen. Fenomenet kopplas till både en mental och en fysisk verklighet. Människor ser idag sig själva i relation till världen på ett helt annat sätt än förr. De som har möjlighet söker sig, under några år, till ett land för att arbeta eller för att vänta på inresetillstånd till ett annat land. Man är på väg.

Vart femte år byts 30 procent ut
Jag har själv mött detta i Sudan, där både män och kvinnor från Filippinerna arbetar tillfälligt, ibland efter att ha arbetat någon tid i Saudiarabien, eller på väg att få ett arbete någon annanstans. På ett bygge, som ”nanny” eller hemhjälp. Lönen i det främmande landet räcker till för att dela på och skicka hem till familjen i hemlandet. Hans Abrahamsson berättade en anekdot från Malmö, där han träffat en kvinna som upprört hade samtalat i telefon med sin syster i Kanada om varför de borde ses i Malmö innan de sammanstrålade i Nya Zeeland. Och alla kom de från Filippinerna. Malmö var bara en – ännu så länge – åttaårig hållplats på familjens resa. Tydligen väntade någon på ett inresetillstånd. Hans berättade att cirka 30 procent av Malmös befolkning byts ut vart femte år och att hälften av befolkningen är under 32 år.

Staden som campingplats
Världen ser inte ut som i skolboken. Individens globalisering och kommunikation har förändrat hur vi ser på livets resa. Vad det innebär för stadens identitet, planering och utmaningar kan man bara ana. Om många bara ser sig som tillfälliga besökare med tillfälliga jobb och en tillfällig adress, hur blir det då med förankring, ansvarstagande och de långsiktiga perspektiven? Om städer blir som campingplatser, där människor råkar bo ett tag, vad händer då med stadens kännetecken och med den kvalitet och identitet som varje plats bär på?

Vad händer med staden?
Transnationaliteten väcker nya intressanta frågor. Vad innebär transnationaliteten för städers utveckling, för social sammanhållning och för förutsättningarna för ett livaktigt kultur- och näringsliv? Hur viktigt blir språket för de barn som vet att man ”snart” ska flytta? Hur ser man på vänskap, på idrott och fritidssysselsättningar om man ”snart” bor i en annan del av världen? Spelas det ishockey i Nya Zeeland?