Ägandet och hållbarheten

HASS, Handels Students for Sustainability, är en positiv och ifrågasättande kraft på Handelshögskolan i Göteborg. Med stadigt ökande medlemsantal och med ett öppet sinnelag ordnar de seminarier, debatter och föreläsningar, som sätter fingret på ekonomins roll för en hållbar utveckling. Jag har hjälpt dem i mycket blygsam skala de senaste åren, framför allt med tips på föreläsare. Senast lyckades de samla tre kloka personer från olika segment i bank- och finansvärlden att tala om tillväxt och ansvar m.m. (You-Tube-länk se nedan). Här några intryck och reflexioner.

Tre (manliga) chefer i panelen
Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar vid Nordea, Carl Rosén, VD för Aktiespararna, och Sammy Almedal, VD för medlemsbanken JAK utgjorde panel. De hade lite olika syn på hur hållbarheten kan bli en del av både företagens och finansaktörernas vardag. Carl Rosén betonade lagstiftningen som den framkomliga vägen, medan Sasja Beslik trodde på marknaden samtidigt som han förordade tydligare krav på redovisning. Sammy Almedal lovordade den lokala ekonomins fördelar.

Ändra aktiebolagslagen?
Ett av de generella grepp som Sasja Beslik framförde var att aktiebolagslagen borde förändras. Idag är den lagen inriktad på minimal risk för maximal vinst på optimal tid. Här finns en möjlighet, menade han, samtidigt som han gav en dyster bild av hur fast vi är i dagens prissättnings- och värderingsmekanismer, system som styr värdet på våra pensioner och framtida investeringsmöjligheter. Ingen vill eller vågar ändra aktiebolagslagen var Besliks iakttagelse.

Beskattningsinstrumentet?
Carl Rosén öppnade med en brasklapp, att han inte uttalade sig å Aktiespararnas vägnar, utan delgav sina privata synpunkter, vilket i sig kanske illustrerar vilken resa som återstår för många företag, företagsägare, aktieägare och spekulanter. Roséns förslag var att använda beskattningsinstrumentet för att omfördela och använda resurser på ett bättre sätt. Han såg det tom som den enda vägen, eftersom nuvarande lagstiftning utgår ifrån att företag tar sitt ansvar.

Demokratisk ekonomi?
Sammy Almedal upphöll sig mot slutet en del kring den lokala ekonomins styrkor. Omskrivet och förkortat kan dessa sammanfattas i delaktighet, transparens, lokal utveckling, och motsatsen till anonymitet. När pengarna gör nytta i samhället där människor bor och verkar blir ekonomin ett verktyg för demokrati och förverkligande. Närheten kvalitetssäkrar investeringar och bromsar spekulationsekonomin.

Är glaset halvtomt eller halvfullt?
Det oroande är Sasja Besliks närmast resignerade konstaterande hur djupt vi sitter fast i det nuvarande ekonomiska systemet, hur svårt det blir att ändra det. Det hoppfulla är att det finns en palett av förslag som kan förändra hur företag bedrivs och hur de ska värderas. Och att det finns andra sätt att bedriva ekonomisk verksamhet, som kan klara att fungera inom ramen för vad planeten, våra sociala konstruktioner och vår kultur kan bära.

Några utmaningar
En av utmaningarna är fördelningen i förmögenhet. (300 personer äger tillsammans mer än vad 3,5 miljarder människor äger, påpekade Sasja Beslik). Och skillnaderna ökar, kan tilläggas. En annan av utmaningarna ligger i basen för 1900-talets effektivisering, där billig och tillgänglig fossil energi spelat en helt avgörande roll. En tredje utmaning finns självklart i alla de sidoeffekter av 1900-talets verksamhet som vi nu ser: livsfarlig luft i Peking, mikroplaster i haven, utrotningshotade arter, klimatförändringar, kemikaliespridning bortom kontroll och FN:s ännu icke uppnådda millenniemål för att nämna några. En fjärde utmaning blir att hantera de spänningar som uppstår, när intressen ställs mot varandra, när resurserna inte räcker till och när en verklig omfördelning ska ske, samtidigt som de nya lösningarna etableras.

Klarar aktieägarna att se bortom de egna behoven?
Ingen klarar omställningen till ett hållbart samhälle själv. Marknaden är dålig på att ställa krav på sig själv. Enskilda företag klarar att gå före, eftersom de ser behov och lösningar på lång sikt. Måtte de få efterföljare och måtte ägarna, t.ex. Aktiespararna, se nyttan med sitt ägande även ur ett långt perspektiv.

Länktips: HASS-seminarium 4 mars 2013, cirka 1,5 timmar:
http://www.youtube.com/watch?v=hwxIHRcjUzE

Om behovet av dynamik

Vad händer med en marknad där alla har fått samma utbildning, fått samma instruktioner, och lärt sig att använda samma verktyg, så att alla agerar på ett likartat sätt? I många sammanhang finns ett behov av en viss dynamik och en skillnad i prioriteringar och kvalitet. Finansmarknaden, hävdar två professorer, lägger alla ägg i samma korg. De styrande borde säkerställa en diversitet hos finansmarknaden, är deras budskap, som presenteras vid seminariet Towards a Sustainable Financial System den 12-13/9 i Stockholm arrangerad av tankesmedjan Global Utmaning (Citat och artikel-länk se nedan). (Länk till mer info om högnivåseminariet se nedan) Seminariet sänds i efterhand i SVT Kunskapskanalen.

Göra lika eller olika
Olikheter är bra. När vi bestämmer oss för att göra som alla andra bidrar vi till en ökad sårbarhet. När många individer eller företag följer samma beteende, gör samma prioriteringar och drar samma slutsatser i enlighet med vad man lärt sig, uppstår en slags monokultur. Dynamiken eller spänningen mellan alternativen försvinner. Kvar finns en förhärskande dogm, en praxis som få vågar bryta mot.

Skillnaderna är värdefulla
Datorerna räknar snabbt ut när det är dags att köpa eller sälja värdepapper. Och gör så. Eftersom alla använder samma program och i stort sett samma parametrar blir skillnaderna små. Äggen läggs i samma korg. Det är som om alla skogar bara skulle ha ett slags träd. Hur lätt är det då inte att alla träden angrips av skadliga insekter? Och hur ointressant blir inte upplevelsen av att vistas i den miljön?

Människans växande
I dagens Göteborgs-Posten (länk se nedan) skriver en managementkonsult från Mercuri Urval om behovet av dynamik i anställningsprocessen. Den enskilde, jobbsökande, behöver stimulansen av att inte kunna arbetsuppgifterna till fullo när hen tillträder en tjänst. För att utvecklas som människa, för att möta utmaningar, växa. Företagen å andra sidan försöker matcha sin jobbprofil så nära 100% man kan, dvs vill anställa en person som kan fungera från dag ett. Det som är intressant för företaget blir på så sätt ointressant för den enskilde. Skillnaden mellan är och bör behövs för att skapa utrymme för växandet och för engagemanget. Det skulle både individ, näringsliv och samhälle vinna på.

Synliggör skillnader
Ska vi nå en hållbar utveckling måste vi måna om skillnaderna. Vi måste se till att inte alla ägg läggs i samma korg, testa olika vägar framåt och använda skillnaderna till att stärka läroprocesserna. Skillnader i beteende, värderingar och kompetens måste synliggöras på ett bättre sätt än vad som sker idag. Kvalitetsfrågor måste kunna diskuteras. För flera år sedan hävdade en ledande politiker att ”kvalitet i barnomsorgen är att alla bereds en plats”. Som om verksamhetens innehåll saknade betydelse, som om det enskilda barnets verklighet var oväsentlig. Som om samhällsplaneringen kan reduceras till ett excel-ark.

Se helheten på nästa nivå
När våra pengar förvaltas av människor och system som alla ”tänker lika” ökar risken för stora förluster om något oförutsett inträffar. Bekymret är att ingen har ansvar för någon slags global finanspolitik, där enskilda aktörers agerande sätts in i sitt sammanhang. Och det är väl precis detta som konferensen ska ta upp, behovet av att se helheten på nästa nivå.

När alla har rimliga löner
Behovet av dynamik är viktigt även ur ett annat perspektiv. Tillverkning flyttas till låglöneländer. Just nu är Etiopien i ropet. Kineserna investerar i fabriker där eftersom arbetskraften är billig. Hur länge kommer det att finnas länder att flytta produktionen till? Är det hållbart att hela tiden flytta produktion till länder där arbetskraften exploateras för kortsiktiga vinster? Var ska produktionen ske när alla fått rimliga löner?

Ur inbjudan från Global Utmaning:
Lägg inte alla ägg i samma korg. De senaste finansiella reglerna som kommit till innebär steg mot ett säkrare finansiellt system. Däremot ser förändringarna inte till de inbyggda systematiska riskerna i form av att de finansiella institutioner blir alltmer lika varandra, menar Professor Wolf Wagner, University of Tilburg och Professor Charles A.E Goodhart, London School of Economics. De finansiella institutionernas överlevnad hänger idag starkt samman. Helt enkelt hamnar alla ägg i en och samma korg och risken för att alla hamnar i problem samtidigt ökar och en finanskris uppstår.

Länk till artikeln: http://www.voxeu.org/article/regulators-should-encourage-more-diversity-financial-system

Länk till högnivåseminariet 12-13 september http://www.globalutmaning.se/?page_id=8640

Länk till GP Debatt: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2023698-perfekt-jobbmatchning-bade-orimlig-och-fel