Lokal valuta – flum eller räddning?

Norrköping kommun funderar på att införa en lokal valuta. Redan år 2009 införde Höganäs kommun sin ”Euronäs”, *) som är giltig i ett 60-tal butiker i kommunen. Syftet är att stärka de lokala handlarna och få boende och besökande att i större utsträckning handla lokalt. Höganäs, med sin närhet till Helsingborg, såg säkert en chans att stärka de lokala butikerna. Men hur ska man se på detta? Är det bra med lokala valutor?

LETS
Det mest kända exemplet av lokal valuta kallas LETS, som uttyds Local Employment and Trade System. Idén växte fram ur ”gröna-vågen-rörelsen” och alternativrörelsen på 70-talet. Grundtanken var en räntefri och spekulationsfri ekonomi. Oberoendet och möjligheten att låta andra värderingar styra var starka drivkrafter. Strax före millennieskiftet tycks intresset ha varit som störst i Sverige med ett 30-tal föreningar av varierande storlek. Bergsjön, Brännö och Majorna hade initiativ igång. I Stockholm kallades systemet för bytesringar. (Se även länkar nedan).

Inflationsskydd
Börskrascher och depression på 30-talet, hyperinflation i Tyskland i mellankrigsåren, Argentina i slutet av 90-talet, och i nutid 2008 års finanskris med start i Lehman-konkursen – historien är kantad av ekonomiska svårigheter, som uppstått som en följd av svårigheten för institutioner att fånga upp summan av olika aktörers (fel)beteende.

Byteshandel
I alla tider har människor bytt varor och tjänster. I nödår finns bara de varor och tjänster som var och en kan tillhandahålla. Byteshandel är ett urgammalt sätt att överleva när det allmänna systemet inte längre fungerar. I historien bakom LETS finns tankar om att koppla den lokala valutan till de varor och tjänster som var och en kan erbjuda. En timmes arbete blir en guldmyntfot i ett sådant system.

Euronäs
Euraonäs-valutan och LETS är två helt olika reaktioner på bristerna i det rådande ekonomiska systemet. I Höganäs-fallet handlar det om att kommunen garanterar valutans giltighet och syftet är begränsat till att stärka lokal handel. Tryckostnader, administration och hantering lär dock begränsa fördelarna. Någon måste ju betala för dessa lokala presentkort, som de i praktiken är. Cirkulationen är begränsad. Varje sedel förstörs efter inlösen. Omsättningen anges till dryga 2 MSEK.
Men ska vi verkligen ha 290 kommunala valutor i Sverige?

Att värdera varor och tjänster virtuellt
Kanske är tiden mogen för en virtuell valuta. Istället för att trycka papper, klistra frimärken och annat man ägnat sig åt de senaste hundra åren, skulle det kunna vara dags för en värdebaserad valuta, som helt är kopplad till faktiska tillgångar, inte till förväntade framtida värden, som  t.ex. är aktiemarknadens fokus. Jag har inte hela bilden, men jag är övertygad om att det kommer att finnas behov av andra sätt att värdera varor och tjänster, dvs vars och ens arbetstid och prestation. När vi kan koppla upp oss i realtid med hela världen bör vi också kunna skapa ett separat globalt system för värdering av varandras arbete. En lokalt och globalt giltig valuta, frikopplad från spekulationsekonomin.

Flummigt värre
Visst låter det flummigt. Visst finns det tusen invändningar. Och visst måste ett nytt system kopplas till någon eller några institutioner med förtroende från nyttjarna. Utan ett orubbligt förtroende faller varje system snabbt samman. Systemet måste vara totalt transparent, frikopplat men samtidigt möjliggöra mekanismer som moms, klara av att hantera både under- och överskott på individnivå m.m. Ett optimalt system måste dessutom skyddas för attacker från organiserad brottslighet och från dränering. Ett optimalt system måste klara att hantera de ojämlikheter det traditionella systemet skapat i form av orättvisor mellan grupper på alla nivåer. Ett optimalt system måste dessutom ha mekanismer som synliggör asocialt beteende, utnyttjande av människor, trafficking etc.

Och därför kanske det aldrig ser dagens ljus. Men det måste vara tillåtet att tänka outside the box.

*) På Facebook finns en sida som gör narr av Höganäs-initiativet. Namnet på valutan låter nämligen som ” You´re an ass”, dvs du är en åsna eller (fritt) du är en skitstövel. Undrar om turistchefen i Höganäs tänkte på det….

Länktips: Läs om LETS-systemets historia här.
Läs om Euronäs här.