Forskare och gräsrötter, strateger och övånare

Hållbar utveckling, eller varianten hållbar tillväxt, har blivit näst intill ett mantra de senaste åren. Alla inkluderar det, alla säger sig verka för hållbarheten, ingen säger sig förespråka det ohållbara, i alla fall inte i ord. Samtidigt sker utvecklingen märkligt långsamt. Trots att vi vet vad som måste göras är det svårt att förändra strukturer och beteenden. Troligen är det fel på belöningssystemen. Abstrakta hot som klimatförändringen eller utvecklingsländernas avlägsna problem märks inte i det dagliga livet. Eller – om de märks – så flyr vi. När jobben försvinner från Detroit blir staden delvis en spökstad.

Nya mål för hållbarhet
En grupp strategiskt tänkande forskare lanserar nu en idé om att det ska utarbetas nya mål för hållbarhet – ett nytt ramverk, med de planetära gränsvärdena som utgångspunkt. Det kan handla om:
att begränsa klimatpåverkan, att säkra materialanvändningen, att verka för ren luft, säkerställa stabila ekosystem,  att vi kan bibehålla en biologisk mångfald och att vi kan ha stabila kretslopp av kväve och fosfor. (Länk se nedan).

Inpå bara skinnet
Forskarnas budskap är viktigt för beslutsfattare inom näringsliv, politik osv. Men på vardagsnivån måste hållbarheten få ett konkret sammanhang och en begriplighet. Vi måste känna att något berör oss, uppleva med våra sinnen. Lika väl som vi fryser i kvardröjande vintervindar ska det kännas inpå bara skinnet att bryta mot hållbarhetens principer. Sammanhanget förutsätter samverkan.

Öarna
Jag har tidigare skrivit om öarnas betydelse som föregångare och inspirationskälla. Häromdagen bekräftades bilden. Orust Kretsloppsakademi hade årsmöte med ett 30-tal medlemmar på plats i Tegneby församlingshem. Det talades energiförsörjning, havsbaserad vågkraft, att utvinna energi ur havsströmmar, laddstolpar, elbilsmässor, solceller, energibalans, Orustmat, lokalproducerat, turism, hållbarhet, vikten av att varje samhälle hittar sitt gemensamma projekt osv. Engagemanget gick inte att ta miste på. Och efter 3,5 timme ville folk fortfarande inte gå hem…

Visar vägen
Öarna har en möjlighet att visa vägen eftersom man har en självupplevd identitet, givna fysiska förutsättningar och ett tydligt kretsloppssystem. Det intressanta är också var initiativkraften finns: hos en ideell förening.

Länktips: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5480662 .
och Ecoprofiles artikel om detta: här.
Orust Kretsloppsakademi: http://www.orustkretsloppsakademi.se .
Om öarnas betydelse, bl.a.: http://christerowe.se/2012/03/oarna-har-en-nyckelroll/ .

Grafen som möjlighet för ekosystemet

Jag har tagit upp nanotekniken flera gånger på den här sidan (länkar se nedan). Atomslöjd kallas det också. Industritillämpningar, nya läkemedelsapplikationer och smarta nya ytskikt för solceller… det finns många lovande applikationer för den nya tekniken. Många av partiklarna består av metaller, grundämnen som i felaktiga koncentrationer kan vara giftiga för både människa och miljö. Silver är ett av de vanligaste nanomaterialen, men zink, koppar, kol och guld finns också med på listan.

Grafen-satsningen
EU-kommissionen utsåg nyligen grafen (Graphene) till ett av de första s.k. flaggskeppsprojekten, som får otroliga 1000 millioner Euro i stöd för att möjliggöra för 126 forskargrupper från 17 länder att forska och utveckla möjligheterna kring detta lovande nanostora material med unika egenskaper. Chalmers har fått förtroendet att leda denna satsning under 10 år. En fantastisk möjlighet, naturligtvis.

En möjlighet att tänka helhet
Om vi tänker strategiskt för Sverige och Västsverige är det naturligtvis intressant att koordinera industrisatsningar och annan forskning i relation till den möjlighet det 10-åriga flaggskeppsprojektet innebär. Tänker vi dessutom ett varv till skulle Sverige och Chalmers kunna ta ett helhetsgrepp kring nanotekniken just med utgångspunkt i grafen-applikationerna. Säkerhetsfrågorna, livscykelperspektivet, risker, kartläggning, registrering, gränsvärden och lagstiftning runt användande av främmande ämnen i det naturliga kretsloppet skulle plötsligt kunna få en helt ny betydelse både på forskningssidan och för den industriella tillämpningen.

Möjlighet
Tänk om 5- 10 procent av forskningssatsningen kunde få gå till att säkerställa att ekosystemet förblir intakt. Och tänk om den forskningen finge bilda skola för andra främmande ämnen i ekosystemet. Kanske hittar vi då vägar ut ur den svåra sits vi försatt oss i genom att helt sonika blunda för baksidan av industrisamhällets expansion.

Tänk om…

Länktips:
http://christerowe.se/2012/10/nr148-chalmers-och-hallbarheten/
http://christerowe.se/2012/10/nr145-nanoteknik-och-life-science/
http://christerowe.se/2012/09/nr125-nationell-plan-for-nanotekniken/

Ekosystemtjänster i statsbudgeten

Länge har miljöengagerade efterlyst ”gröna” bokslut och därmed t.ex. att värdet av gratistjänster tas med i de ekonomiska boksluten. Så att därmed – för tydlighets skull – en asfalterad ängsmark inte enbart ökar BNP, så som systemen ser ut idag, utan att förlusten av en naturresurs vägs in i ekonomiska termer. När vatten inte längre flödar naturligt genom jord- och bergslager för att om några decennier bli drick- och njutbart kranvatten från en vattentäkt har en förlust uppstått, även om den ligger osynlig i tid och rum.

Kina och Elsa Beskow
Luft som förorenas med utsläpp skadar människor. Smog på en hälsovådlig nivå tvingar nu de kinesiska ledarna att börja rapportera tillståndet och på sikt även åtgärda problemen. När vi i Sverige talar om ekosystemtjänster har vi gärna våra naturromantiska glasögon på oss. Vi tänker på vackra vattendrag, böljande sädesfält, betande kor, Bregott-reklam, Elsa-Beskow-inspirerade sagobilder och har egna barndomsupplevelser som referensram. Naturen är vacker och oändlig. Evig.

Förändringen
Sakta inser vi att efterkrigstiden har förändrat mycket. Bäckens vatten kanske inte är drickbart? Herr Kantarell heter kanske Herr Becquerel. Inte en kotte kan vara helt säker längre. Gratisfunktionerna, ekosystemtjänsterna, har inte haft någon talan när ”Tillväxt råder, tyst det är i skogen, tyst i skogen….” .

Initiativ
Glädjande nog kommer nu ett sedan länge efterlängtat initiativ, som kan bana väg för kommuner och företag att göra sammalunda. Miljöminister Lena Ek skriver på regeringens hemsida att:

” I april förra året beslutade vi om ett nytt etappmål i miljömålssystemet som innebär att betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster senast 2018 ska integreras i statens ekonomiska ställningstaganden och politiska avväganden. Med detta kommer Sverige på ett närmast banbrytande sätt att börja räkna in ekosystemtjänster i underlag till statsbudgeten.” 

2018
Detta innebär i alla fall ett första steg. I statsbudgeten för 2018 kommer det finnas med kalkyler och redovisning för hur olika beslut påverkar den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster som enligt forskningen är under starkt hot. I förlängningen finns därmed en möjlighet att följa upp antagandena och bygga en erfarenhetsbaserad, hänsynstagande ekonomi, som strävar efter att hålla sig inom de Planetära gränsvärden forskarna talar om.

Ringarna på vattnet
Och klarar regeringen detta, kommer det som en regnskur på midsommar säkert landa som ett krav på kommuner och landsting att klara detsamma innan 2023, om inte näringslivet hunnit före och redovisar integrerade värden och indikatorer för hur verksamheten påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänsterna. I absoluta tal eller relativa – det kan kvitta just nu. Bara det sker. Äntligen.

Undrar vilket företag som vill plocka PR-poäng på att förekomma staten? Något förslag?

Länktips: http://www.regeringen.se/sb/d/16858/a/207727

 

Ekosystemtjänster på toppnivå

Volvos Miljöpris gick i år till professor Gretchen Daily, från Stanford University (USA), bland mycket annat grundare av Nature Capital Project och även knuten till Stockholm Resilience Centre. Gretchen Daily höll den 19 november en föreläsning på Chalmers, där hon på ett tillgängligt sätt blandade hot och utmaningar, goda exempel och nyckelfakta kring det som brukar kallas ekosystemtjänster. Från sommaren 2013 ska hon dessutom arbeta i Sverige under ett par år.

Fyra slags ekosystemtjänster enligt Daily
Material: Mat, byggnadsmaterial, bränsle etc
Livsuppehållande: Pollinering, klimatreglering, luftrening etc
Livskvalitet: Kunskap, estetik, rekreation, inspiration, upplevelser etc
Handlingsfrihet: För kommande generationer, för uthållighet och motståndskraft.

Från idé till verkstad
För att forskningsresultaten ska kunna omsättas i handling finns enligt Daily följande viktiga faktorer:
En snabb kunskapsutveckling
Användbara verktyg
Reella beslut i den fysiska världen
Kopierbarhet och uppskalning av framgångsexempel.

Forskning på Hawaii
Daily redogjorde för forskning från bl.a. Sydamerika och Kina. Från Hawaii, där man samarbetat med en skola med rötter hos urbefolkningen, noterade jag särskilt hur de där preciserat att arbetet måste landa i en balans mellan fem perspektiv:
ekonomi, miljö, kultur, utbildning och samhälle.
Ett sorgligt men belysande faktum som nämndes var att redan idag har 50% av fågelarterna på Hawaii försvunnit för alltid. Den biologiska mångfalden är under stort tryck.

Kina
Något av det professor Daily redogjorde för ingav visst hopp. Hela 16 miljoner hektar skog har planterats i Kina på senare år. Man har också tagit beslut om att skydda 25 % av landets ytan mot exploatering och skogsskövling. Kinas ledare reagerade snabbt och kraftfullt efter 1998 års översvämningar som blev förödande och synliggjorde hur viktiga ekosystemtjänsterna är. Kina utvärderar sina åtgärder mer än vad som sker i USA, berättade hon också.

Fokus
”Om vi löser odlingsfrågan, löser vi samtidigt flera av de frågor världen står inför”. Övergödning, fosforfrågan, klimatpåverkan, energianvändningen, biologisk mångfald… flera av vår tids stora frågor kan direkt kopplas till ett hållbart jordbruk. Vi måste också ägna samhällsplanering, infrastruktur och klimatanpassning stor uppmärksamhet, liksom att säkra bra verktyg att genomföra förändringar med, samt tydliga ramverk. Sa professor Daily bland annat.

Slutsatser
Forskare som Gretchen Daily skulle framför allt kunna visa vägen för många unga forskare, inspirera till nya lösningar och medverka till att alla beslutsfattare slutar tveka om vilken väg vi måste välja för att minimera de påfrestningar som samhället står inför.

Länktips: www.naturalcapitalproject.org
Volvos miljöpris: http://www.environment-prize.com/