Varför går danskarna före?

Vad är det danskarna har förstått och vi svenskar inte förstått? Hur kommer det sig att omställningen till ett ekologiskt jordbruk går så mycket snabbare i Danmark än i Sverige? Kan det vara så att konsekvenserna av ”konventionellt” jordbruk blir tydligare i ett land där betydligt fler personer i relation till BNP är sysselsatta i denna bransch? Eller har det med fysisk närvaro att göra? Var ligger skillnaden?

Organic Denmark tackar Sverige
Ekologiskt Forum genomförde den 17 januari ett seminarium, där Klaus Bentzén, exportchef på Organic Denmark, beskrev skillnaden mellan attityder i våra två länder. I Danmark inser man att det konventionella industrijordbruket inte är långsiktigt hållbart. I Sverige finns fortfarande en bild av det räcker att produkterna kommer från Sverige, även om de är konventionellt framtagna. Denna skillnad gynnar den danska exporten av ekologiska produkter till bland annat Sverige.

Självbilder: Slättland mot skogsbygd
En skillnad kan vara att vi i Sverige inte, med ett par regioner som tydliga undantag, har livsmedelsproduktion som en viktig näringsgren. Självbilderna i Sverige och Danmark skiljer sig åt. Om en dansk ska beskriva ett typiskt danskt landskap måste det inkludera de öppna fälten, de låga husen och en närhet till produktionen, som en svensk generellt sett undantagsvis skulle beskriva. Här är det skogen, sjöarna, bruksorterna och närheten till det industriella lyftet under 1900-talet som framträder som tydligast. Hur maten kommer på bordet har de flesta svenskar inget eget förhållande till. Maten köper man, förpackad med bäst-före-datum. Den bara finns.

Kollektiva historier
Jag tror att förstahandsupplevelsen av djur, odling, förädling, distribution och försäljning spelar in för vår gemensamma bild av vad mat är. Genom att många svenskar saknar en egen självupplevd insikt om vilket arbete som ligger bakom varje produkt har kvalitetsfrågorna så mycket svårare att få genomslag hos oss. Att bo på landet i Sverige och överleva på vad jorden ger är förknippat med starka historier, uppbrott och kollektiva referenser som Karl-Oskar och Kristina, som blivit halvmytiska symboler för förändringen och omställningen av Sverige från fattigland till industrination. Men här finns också gemensamma referenser i Bullerbybarnen och en idylliserad bild av hur livet på landet kunde vara. Det är dessa våra kollektiva referenser reklamfolket använder när de försöker få oss att tro att margarin är en naturlig produkt som tagits fram på ett naturligt sätt.

Fler har egna referenser i Danmark
Utan att veta – jag har inte daglig tillgång till dansk reklam-TV – skulle jag tro att margarinreklamen i Danmark ser annorlunda ut. Det verkar osannolikt att förenklingar och halvsanningar skulle accepteras i ett land som Danmark, där många har en första- eller andrahandsinformation från livet på landet. Förståelsen för hur kvalitet hänger samman med hur vi vårdar jorden, hur vi sköter djuren och hur vi tar ansvar över generationsgränserna är rimligen högre i ett land där många vuxit upp nära djur och natur. Därmed blir det också rimligen lättare för danska politiker att ta beslut om regler för ett mer ansvarstagande och hållbart jordbruk.

Men en stark industri bromsar väl förändringen?
Samtidigt är dansk livsmedelsindustri naturligtvis lika stark som svensk verkstadsindustri när det gäller att framgångsrikt lobba för sina respektive branschers villkor. Så det skulle kunna vara precis tvärtom. En stark dansk livsmedelssektor skulle kunna bromsa förändringen, med hänvisning till sysselsättning, konkurrens etc. Detta bör granskas närmare. Vad säger danska intresseorganisationer? Vilken långsiktig utveckling arbetar de för?

Hur viktigt är det?
Ska vi lyssna till forskarna – och det måste vi väl – är vår hantering av naturens ekosystemtjänster och vår snabba eliminering av biologisk mångfald ett större bekymmer t.o.m. än klimatfrågan, som ju många insett vara en ödesfråga. Låt oss lära av danskarna och på köpet kan vi kanske exportera lite av svensk djurskyddslagstiftning, så att danskarna slutar klippa av de levande grisarnas knorrar och göra hundfoder av dem. Varje text ska ju ha en knorr på slutet.

Länktips: intryck från 17 jan på Ekologiskt Forum, genom Saltå Kvarn: här.
Den 1 november 2012 skrev jag här ”Vi vet vad en fjäril kostar”. Länk: här.

Vi vet vad en fjäril kostar

Ska man lita på den grupp forskare som för tre år sedan lanserade begreppet ”Planetära gränsvärden”, (se länk nedan) dvs systemgränser som vi bör hålla särskilt god koll på, är det gränsvärde som just nu överskrids kraftigast just nu biologisk mångfald. Artrikedomen och komplexiteten i de biologiska systemen är hotade på ett dramatiskt sätt. Det handlar om mycket mer än att tigerbestånd, noshörningar och andra djur minskar pga mänsklig aktivitet.

Varför landar forskare i olika slutsatser?
När man följer olika sakfrågor löpande framstår det som väldigt märkligt att forskare kan komma fram till diametralt skilda ståndpunkter, trots att de är verksamma inom samma område. Delvis handlar detta om forskningens kärna så som den bedrivs. Man utgår från ett antal antaganden och testar reaktioner och utfall mot förändrade parametrar på några enstaka punkter. ”Om fattiga människor blir sjuka, eller sjuka människor blir fattiga är en fråga om orsak och verkan”. Typ.

Att lyfta och tona ner
Som anhängare av en viss idé är det lätt att lyfta fram teorier och slutsatser som indikerar att man har rätt. När motsatt åsikt stärks av nya rön tonar man snabbt ner värdet av just den rapporten. Och så kan ställningskriget fortsätta….

SLU
Nu har i alla fall en forskare,  Dennis Jonasson vid SLU i Uppsala, kommit fram till att ekologisk odling över tid kan ge fler fjärilar och fler växter. När jordbruksmarken inte längre tillförs konstgödsel och andra främmande preparat återvänder växter. Och ju längre tid som hinner gå, desto fler individer av vissa arter återvänder. Om detta har Dennis Jonasson forskat och lagt fram sin doktorsavhandling. (Se länk nedan).

Att stärka förutsättningarna
Biologisk mångfald är en förutsättning för stabila ekosystemtjänster. Det intressanta är nu att forskningen visar att långvarig ekologisk odling gör att förekomster av växter och djur utvecklas. Det är inget antingen/eller, utan en gradvis utveckling som möjliggör för vissa arter att få större utbredning med tiden.

Vad kostar en fjäril?
Just exemplet med fjärilar i avhandlingen är pedagogiskt tacksamt. När en skolklass ställs inför frågan ”Vad kostar en fjäril?” brukar det bli tyst. Samtidigt syns priset varje dag i butiken i prisskillnaden mellan konventionellt odlade och ekologiskt odlade propdukter. Vi ser varje dag priset på en fjäril.

SLU är kluvet – ett bekymmer i sig
Det finns professorer på SLU som anser att ekologisk odling inte är en väsentlig del av vår hållbara framtid, Det vore intressant att höra dem bemöta Dennis Jonassons forskning med argument för fortsatt användning av konstgödsel och syntetiska preparat och samtidigt lösa det globala problemet med den biologiska mångfalden som är så starkt hotad. Hur ska de resonera nu? Ska de förneka problemet med konventionell odling eller ska de hävda att ”enstaka forskningsrapporter inte går att ta på allvar”?

Länktips: Planetary boundaries: här.

Länktips: SLU-länk till pressmeddelande: här.

Bonde söker hjälp

Tillbaka på Aschebergsgatan 44 i Göteborg och ett onsdagsföredrag på Ekocentrum. Roligt att se att Ekocentrum utvecklar och förändrar, eftersom jag arbetade där under många år. Nu var det LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, och Svenska Naturskyddsföreningen som samtalade om ett klimatsmart jordbruk. Hilda Runsten representerade LRF, Svante Axelsson Naturskyddsföreningen. Samtalsledare var Sven-Olof Lööf, frilansjournalist.

Hilda:
” Vi skulle kunna producera de bästa produkterna. Men tyvärr verkar vi på en internationell marknad där priskonkurrensen tvingar oss att avstå. Ett stort bekymmer är resursslöseriet i konventionell odling, ett annat bekymmer är lönsamheten även för de bönder som ställer om till ekologisk odling. Vi behöver stöd från politiken eller från konsumenterna för att kunna erbjuda högsta kvalitet. Den offentliga sektorn borde kunna gå före med sin upphandling. För nu handlar det om vi ska ha några bönder kvar eller inte. Så här kan vi inte fortsätta.”

Svante:
”Vi är böndernas bästa vän. Vi gillar korna för biologisk mångfald, för det öppna landskapet. Men den linje man valt – en slags jordbrukets linje 2 – håller inte i längden. Visa upp alla de fördelar som ett hållbart svenskt jordbruk har och ni blir tydligare och får med er konsumenterna.  Det räcker inte att vara LITE bättre. Svenska bönder får för lite lojalitet från konsumenterna, därför måste ni bli tydligare. Om ni dessutom inkluderar en del självkritik vinner ni ökat förtroende.”

Återkommande frågor
Agroekologi (se länk nedan) var ett begrepp Svante gärna återkom till. KRAV-certifieringen blir på ett sätt en förenklad bild av verkligheten – antingen klarar man kraven eller inte. I själva verket är det de planetära gränsvärdena (Rockström m.fl.) som är helt avgörande, argumenterade Svante. More of the same is not an option, sa han och citerade Ban Ki- Moon, FN:s generalsekreterare. Hilda återkom ett par gånger till att svenska bönder är ensamma i Europa om att måna om växt- och djurskydd på det sätt som faktiskt görs. Det är svårt för Sverige ensamt att driva frågorna och samtidigt försöka konkurrera med produkter som med nödvändighet blir dyrare. Omvandlingen är svår, det finns inga marginaler hos producenterna för en rejäl omställning till ett hållbart jordbruk.

Det saknas forskning
Kring frågan om resurseffektivt jordbruk tycktes det finnas en samsyn mellan LRF och Naturskyddsföreningen. Alla tjänar på att vara resurseffektiv. Hilda talade dessutom om behovet av mer forskning och utveckling, en biogasstrategi för lokal energianvändning och utvecklingsodlingar. Det är stor skillnad från gård till gård hur effektivt man bedriver sitt jordbruk. Alla skulle tjäna på att minska preparatanvändningen.

Köttet
Naturligtvis diskuterades köttet. Vi äter 40 % mer kött i Sverige idag än 1990. Samtidigt minskar kontinuerligt den andel av hushållens disponibla inkomst som går till mat. Från 70-talets 30 %-nivå till dagens 12%-nivå. Snart blir maten gratis, kommenterade någon i publiken. Cirka hälften av allt kött som säljs i Sverige är producerat utanför Sverige. De flesta inser att köttkonsumtionen måste minska, särskilt som hälften av världens odlade areal åtgår till att odla djurfoder. Framför allt borde importen minska för att stärka den svenska produktionen.

Nya samarbeten eller upphandlingsmodeller?
Min slutsats är att LRF och bönderna inte kommer att klara en nödvändig omställning av jordbruket i hållbar riktning själva. Man kan kortsiktigt vinna ekonomiskt på att få igenom skattereduktioner på handelsgödsel. Men det är ingen långsiktig lösning. Oljeberoendet (handelsgödsel framställs ur fossil olja) gör att den vägen både binder upp oss i fossilsamhället, även medverkar till övergödningen av haven och fördyrar produktionen. Bönderna behöver hjälp att tillsammans med konsumenter, med offentlig sektor och i nya konstellationer hitta en hållbar framtid för den svenska livsmedelsförsörjningen. ”Ska Sverige gå före måste vi ha fantasi”, sa Svante Axelsson.

Vi kan inte lägga ner det svenska jordbruket, men det är vad vi steg för steg just nu gör. Debatten igår synliggjorde hur viktigt det är att fler konsumenter och inköpare förstår de basvärden och de mervärden som ett svenskt hållbart jordbruk står för.

Länktips: IAASTD – FN:s jordbrukspanel – http://www.agassessment.org/
Läs om agroekologi tex här: http://globalportalen.org/node/26073

Agroekologi och agroforestry

Världens livsmedelsförsörjning är avgörande för förutsättningarna för ett rimligt gott liv för de nio miljarder människor som beräknas leva på jorden om några decennier. Det vi gör idag är avgörande för vilka förutsättningar som gälla för en rättvis livsmedelsförsörjning. Vägvalen styr vilka industrier, leverantörer, jordbrukare, odlingsmetoder och principer som ska möjliggöra ett hållbart jordbruk för en rättvisare värld.

Utgångspunkt
Det viktigaste måste vara att utgå från platsens förutsättningar, lokal kunskap, ett kretsloppsanpassat, energisnålt och mångsidigt jordbruk, som genererar avkastning och samtidigt stärker den produktiva jorden.

Spannmål
Det spannmål som odlas i världen går till mycket stor del till djurfoder. Om vi istället kunde förädla spannmålet till föda utan omvägen via djuren hushållar vi bättre med såväl vatten, energi som grödan i sig. Den utveckling vi ser idag är inte hållbar. Ska vi hushålla med resurserna på ett rättvist sätt måste vi hitta mekanismer som mycket bättre ser till kvalitet, näring, nytta, energibalans och styra om efterfrågan i en hållbar riktning. Klimatförändringseffekterna med mer frekvent torka och översvämningar ökar angelägenhetsgraden. Att den svenska köttkonsumtionen ökat 12 % på ett år (enl SCB) är en annan signal om att det behövs ny- och omtänkande.

Agroekologi
Agroekologi är en term som sammanfattar en multifunktionellt synsätt på jordbruket. I stället för att odla enskilda grödor, handlar metoden om att inkludera innovationer och lokal kunskap. Odlingen bygger inte på användning av handelsgödsel och kemikalier, men de kan användas i undantagsfall. För många av världens jordbrukare är kostnaden för insatsvaror ett stort risktagande. Sjkälvmordsfrekvensen bland indiska småbönder som odlar ”konventionellt” är oroväckande hög.

Agroforestry
Agroforestry är en term som används för att beskriva en anpassat odling i skogslandskap, eller där blandad odling i skuggan av träden passar för olika växter.
Agroforestry är egentligen en logisk odlingsform, där platsens förutsättningar får styra hur odlingen bedrivs. Agroforestry skulle vara mycket intressant att testa i svensk miljö, exempelvis kan frukt och bär passa att odla på mark, som inte används till något annat.

Ekologiskt
Biodynamisk och ekologisk odling innebär att produktionen sker på naturens villkor och certifieringen innebär att konsumenten får ett kvitto på att regelverket följs. Idag är cirka 4 procent av de sålda livsmedlen ekologiska. Det borde vara tvärtom. Att 96 procent hade producerats på ett sätt som eliminerar skadlig kemikalieanvändning och max 4 procent innebär en belastning på miljö och hälsorisker.

Länktips:

http://blogg.naturskyddsforeningen.se/jenina/2012/09/06/dn-blundar-for-forskning-igen/#more-6881

En miljon dödsfall i jordbruket

Kemikalieanvändningen i världen är ett mycket stort problem. Inte bara för miljön, inte bara för hälsoeffekterna för oss konsumenter, inte bara för att det innebär att företag lägger tid och kraft på att ta fram och sälja och göra förtjänst på mer av ämnen som har svårt att ingå i kretsloppet. Bland det allra värsta är att kemikalier i jordbruket enligt FN:s miljöorgan UNEP uppskattningsvis dödar en miljon människor varje år.

Sjukdom respektive död
Vi såg vad företag som Dole kan göra för att förhindra opinionsbildning kring bananplantagernas kemikalieanvändning. Fredrik Gerttens filmer om bananer och om processen där Dole stämde Fredrik blev viktiga vittnesmål. Men de rättstvister som filmerna handlade om rörde några tiotal överlevare. De hade blivit allvarligt sjuka, men de levde. Hur ska hänsynslösa företag kunna ställas till svars för en miljon dödsfall?

Vi har ett ansvar
Att allt hänger samman är viktigt att inse. Finns det en marknad i Sverige för kemikalier som inte ingår i kretsloppet hjälper det leverantörerna att hålla produktionen och användandet upp i andra länder. Vi måste visa att vi bryr oss. Genom att välja bort de produkter som framställts med hjälp av kretsloppsskadliga kemikalier och ämnen som förvärrar klimatproblemet.

Frågan måste ständigt hållas aktuell. Välj ekologiskt framställda produkter för att minska marknaden för ämnen som inte hör hemma i kretsloppet.

Länk om UNEP-rapport på atl.nu :
http://www.atl.nu/lantbruk/kemikalier-vanlig-d-dsorsak