Det duger inte att någon annan ska göra det rätta

Nätverket Sustainability Circle har under tio år arbetat i Sverige för att lyfta industrins underhållsarbete. Smart Maintenance kallar man det nu, och det är säkert en bra profilering för att putsa bort gamla fördomar kring det tidigare lågprioriterade och nedvärderade arbetet med att hålla hjulen igång. (På tal om underhåll och underhållning – har ni tänkt på att Macken, Roys och Rogers bilverkstad, nu faktiskt har fyllt 30 år!).

Två vägar att få industrin att välja hållbarhet
I sitt senaste nyhetsbrev beskriver Sustainability Circle inledningsvis vår tids utmaning helt korrekt. Det viktiga är att se till att problem inte uppstår. Sedan ser man två vägar framåt för att stimulera mer av ”miljövänliga” lösningar i industrin. Eftersom det är dyrare med dessa lösningar än de ”miljöovänliga” ser man bidrag som den ena lösningen. Skattebetalarna ska hjälpa företagen att ha råd att göra rätt. Den andra vägen är lagstiftning, hävdar man. Förbud att förstöra planeten. Se urklipp ur nyhetsbrevet här:

(Ur nyhetsbrev från Sustainability Circle maj 2020)

Det räcker inte med tvång eller bidrag
Jorden har inte råd att vi först gör fel för att vi därefter ska korrigera för gjorda fel, hävdar man korrekt. ”Det måste bli rätt från början.” Men sedan hamnar man i traditionella synen på miljöfrågor. Att det är ”vänligt” att göra rätt. ”Miljövänliga” lösningar kostar mer än de ”miljöovänliga”. Som om rätt och fel skulle handla om att vara snäll eller inte mot planeten. Det kortsiktiga perspektiv som präglat stora delar av industrin under efterkrigstiden är ohållbart och skiner igenom i texten. Det måste bli rätt från början och därmed otänkbart att producera ”miljöovänligt”. Det ska inte vara nödvändigt att tvinga kunderna att köpa rätt lösningar. För de ska inte erbjudas. Än mindre ska skattebetalarna kompensera industrin för att den länge gjort fel som tagit fram dessa ”miljöovänliga” alternativ, lösningar som nu i snabb takt kör planeten i diket. Artutrotningen, klimatpåverkan och resurshushållningen är delvis redan inne i kritiska skeden. Då duger det inte att passivt vänta på bidrag eller lagstiftning, och att någon annan gör det rätta.

Ett annat sätt att räkna
En lösning är att proaktivt hitta ekonomin och argumenten i de lösningar som gynnar såväl leverantören, kunderna som en hållbar utveckling ur alla aspekter. Det finns både historiska och näraliggande exempel på detta. Det är idag billigare att producera el från solceller än genom att elda fossila koltillgångar, för att inte tala om att koka vatten på en kontrollerad kärnreaktion med 70%-iga förluster.
Längre livslängd på maskiner och produkter gör att det blir fullt möjligt att relativt säkert kalkylera på hyresintäkter eller driftsrelaterad ekonomi vid industrianläggningar. Att ta betalt per producerad enhet skapar gemensamma incitament till att hålla liv i maskiner och system under längre tid. Detta kan bli mer lönsamt för både producent, industrikund, konsument och resurs- och energianvändningen. Underhållsbranschen har alla förutsättningar att ta täten i denna utveckling.

Ekonomi baserad på nyttjandetid
Industrinätverkets medlemmar skulle kunna gå i täten för en smart omställning till den nya ekonomin. En ekonomi som bygger mer på nyttjande och driftsparametrar än på det traditionella tänket. Den gamla ekonomin handlade om kalkyler kring investering och avskrivning och fokuserade på försäljning av maskiner och sålde även ansvaret för maskinernas fortsatta liv. Kunden övertog ansvaret för allt. Men det går att lägga grunden för bevarande av upparbetade värden och skapa en tydlig win-win för alla inblandade parter, inklusive planetens hållbarhet. Maskiner som är byggda för att hålla länge och tas om hand på ett planerat sätt ger bättre kalkylunderlag och säkrare prognoser. Ansvaret för maskinen stannar kvar hos tillverkaren, som får betalt per driftsenhet eller per tid.

Konkurrensfördel
Dessutom finns här en konkurrensfördel för Sverige i den kunskapsdel och utbildningsnivå som följer med en industri som utgår från en funktionsekonomi. Det blir viktigt att ha rätt utbildad personal – något som ger svenska företag ett försprång gentemot de länder som startar på en lägre löne- och kunskapsnivå. T.ex. kunskap om kundens kund, hur maskinanvändaren behöver agera för att i sin tur vara attraktiv för slutkund etc.

Samarbete istället för konkurrens
En annan spin-off från detta sätt att räkna är att det stärker banden mellan företag, som måste lita på varandra och som behöver ta del av varandras prognoser, svårigheter och utmaningar. Förståelsen ökar och samarbete blir på så sätt viktigare än konkurrens till varje pris. Användaren blir på så sätt involverad i produktutveckling och mjukvara kring maskinen och systemen optimeras snabbare. Alla vinner på optimering och bättre prestanda. Inte minst mindre industriområden borde vara väldigt intresserade av denna utveckling, eftersom man då skapar stabilare underlag för framtiden.





2 thoughts on “Det duger inte att någon annan ska göra det rätta

  1. Kanske språkligt oklart men vi pekar på minst tre alternativ. Och det alternativ vi förordar allra mest är Smart Maintenance. Det finansierar sig genom att man undviker haverier och förluster. Tyvärr är det fortfarande en bit kvar innan alla har insett fördelarna och implementerat Smart Maintenance. Inte av ovilja utan också för att det är svårt. I väntan på Smart Maintenance finns andra alternativ, bidrag och förbud. Både är sämre alternativ men ändå acceptabla, så länge långsiktiga och konkurrensneutrala. Så skall nog texten läsas.
    Vår erfarenhet är att näringslivet måste och vill ta ledningen och politiken komma efter eftersom politiken tyvärr ofta blir för långsam. Dock så kommer alla verktyg behövas för den kraftfulla omställning som krävs för att göra utvecklingen hållbar. Konsumentmakten är också sannolikt snabbare än den politiska makten för en hållbar omställning.
    Samarbete är en av huvudteserna för ett industriellt nätverk. Det är också så att den nya integrerade digitala tekniken knyter verksamheter tätare ihop. Det leder till nya affärsmodeller som på ett sätt kanske kan beskrivas som mer av samarbete. Konkurrensen kvarstår dock som en faktor, mellan verksamheter och inom verksamheter, om resurser. Det är också konkurrens som i viss mån driver den positiva utvecklingen så konkurrens behövs och är bra och är inte egentligen en motsats till ökat samarbete.
    /Henric VD Sustainability Circle

    • Ja, den kraftfulla omställning som du nämner, Henric, innebär i min värld att vi tar tillvara varje chans att bromsa in resurs- och energianvändningen för att lindra effekterna på klimat och miljö. Och då behöver varje aktör se vilken möjlighet man har att gå före och bidra till lösningar som genomför den kraftfulla omställningen. Bidrag och lagstiftning är inte tillräckligt. Tjänstifieringen och de nya affärsmodeller som digitalisering och funktionsförsäljning erbjuder kommer att behöva utgå från trygga kalkyler på störningsfri driftstid. Men också innebära att gamla sanningar om affärshemligheter inte längre gäller, när priser snarare blir ersättningsnivåer och relationer mellan företag måste bygga mer på förtroende och insyn.
      Konkurrens kommer självklart att finnas kvar men kanske inte på samma detaljnivå som vi vant oss vid. Samarbeten och systemintegration kommer troligen ta plats och spela en större roll när de linjära processerna ersätts av cirkulära.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *