Varför blundar BRG för verkligheten?

Göteborgs Stad har ett näringslivskontor som heter Business Region Göteborg, ofta förkortat BRG. BRG främjar förutsättningarna i Göteborgsregionens kommuner för det lokala näringslivet. Att det finns väl fungerande företag i Göteborg med omnejd är en förutsättning för att samhället ska fungera. De intäkter som genereras blir till både direkt och indirekt (genom skatten) försörjning för oss som bor här. BRG:s roll är därför viktig om staden och regionen ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Jag fick en inbjudan till ett seminarium på Handelshögskolan, där bl.a. BRG:s vice VD Eva-Lena Albihn skulle tala.  Rubriken för dagen var ”Göteborg & Norden, ett stabilt utvecklingsnav i en orolig omvärld” och inbjudande organisation var bl.a. Föreningen Norden. Det borde vara ett intressant tillfälle att få ta del av vad BRG kommunicerar till omvärlden var min tanke. ( I slutet av denna text finns ett tillägg med kommentar).

Måste allt beskrivas så positivt?
Det ligger i sakens natur att en organisation som BRG gärna framhåller alla positiva sidor och hur väl Göteborg utvecklas, vilken potential som finns osv. Ur mitt perspektiv är det också intressant att notera vad som inte sägs eller vad som tonas ner. Näringslivet kommer att behöva förändras för att vi ska komma till rätta med de hot som till stor del orsakats av den livsstil och de tekniska lösningar vi valt under 1900-talet. En fråga jag därför bar med mig var att iaktta hur mycket av förändringsperspektivet som skulle rymmas i BRG:s presentation. Skulle det vara fokus på en fortsättning av den väg som rått under lång tid eller skulle BRG peka på behovet av radikal förändring?

En ny OECD-rapport
En röd tråd i BRG:s presentation var att OECD kommit med en ny rapport om Göteborgsregionens förutsättningar och möjligheter att utvecklas ekonomiskt. Ett antal presentationsbilder passerade revy och det mesta handlade naturligt nog om sådant som kan rubriceras som positivt. Muntligen och ganska nedtonat nämnde Eva-Lena Albihn vid något tillfälle att det kan bli tal om ganska stora förändringar med koppling till miljön. Å andra sidan stoltserade BRG med en uppgift att antalet flygresenärer nu är närmare 7 miljoner till och från vår region och att Landvetter flygplats om något år ska vara klimatneutral – märk väl som lufthamn., inte att alla ankommande eller avgående flyg skulle vara klimatneutrala….. De 7 miljonerna flygresor beskrevs enbart som något positivt och gynnsamt för regionen.

Landvetter det tydligaste exemplet
BRG hade kunnat använda delar av sin presentation till att peka på de intressekonflikter som finns. Att ett fortsatt ökat transportarbete baserat på fossila bränslen står i strid med de klimatmål som satts upp. Eller att företagen måste räkna med att ställa om sin produktion och sin verksamhet för att på allvar kunna tackla flera av de utmaningar vårt samhälle har att möta. Det var väldigt lite av detta i hela presentationen. Just exemplet med att Landvetter flygplats som organisation snart är klimatneutral illustrerar problemet mycket väl. Genom att nämna flygplatsens – i och för sig vällovliga arbete – utan att i samma andetag problematisera kring det ökande resandet gör att hela presentationen blir irrelevant. Publiken slipper få sin världsbild utmanad utan kan tryggt fortsätta bete sig som vanligt, investera som vanligt, planera som vanligt och räkna med affärer som vanligt – business as usual.

Investeringar blir värdelösa – vem ska ta förlusten?
Omställningen till ett energisnålare samhälle, där betydligt mer av våra resurser ingår i cirkulära modeller och där affärer bygger mer på långsiktighet, hållbarhet och transparens går inte att bortse ifrån. Det blir på så sätt, hävdar jag, tjänstefel av BRG att inte problematisera och ställa fram de nyckelfrågor som kommer att bli avgörande för Göteborg och Sverige. Delar av näringslivet klarar troligen en snabb omställning. Det är betydligt svårare för den del av industrin som investerat i ”fel” typ av teknologi och där investeringarna måste skrivas av i snabbare takt än budgeterat. Det kommer att bli ett antal förlorare på vägen, inte minst alla de som kommer att bli arbetslösa till följd av en otillräcklig förmåga att snabbt ställa om sin verksamhet i klimat- och miljömässigt hållbar riktning.

Rätt ska vara rätt: Järnvägen lyftes fram
Till Eva-Lena Albihns försvar ska ändå nämnas att hon talade en del om järnvägen, hur viktigt det blir att rusta upp järnvägen för att kunna hantera de ökande gods- och persontransporterna. På bilden intill syns några uppgifter om transportvolymerna över den norska gränsen. Och visst är det skamligt att så mycket måste gå på landsväg.

Vem gynnas av att BRG blundar för verkligheten?
Min kritik kvarstår emellertid. BRG hade kunnat sätta in OECD-rapporten i ett större sammanhang och hade kunnat problematisera kring de fakta som pekar i en riktning som inte ryms inom en hållbar framtid för Göteborg. Genom att blunda för verkligheten sällar sig BRG till den del av samhället som tror att omställningen kan ske med små osthyvelingrepp när det i själva verket handlar om radikalt förändrade villkor. Man spelar dessutom de krafter i händerna som cyniskt håller tillbaka fakta för att så småningom kunna hävda att det ”nu är för sent att göra något”. BRG agerar definitivt inte för göteborgarnas bästa när man blundar för och förtiger viktiga delar av analysen inför framtiden.

- Tillägg
I den efterföljande debatten, som jag inte kunde lyssna till, lyfte Eva-Lena Albihn enl. ett mejl några av de frågor jag efterlyste ovan. Hon nämnde att alla företag och organisationer måste börja jobba med att mäta sina CO2 utsläpp, kunna hela sin produktion och tjänster om hur den produceras med vilka material, hur de tillverkas och hur de transporteras. De behöver ta ansvar och ha djup kunskap om sina affärer. De behöver profilera sig och kommunicera hur de bidrar med att minska CO2 utsläppen, vara stolta för det och driva organisationen mot dessa mål. Hon berättade också att staden har både klimat- och miljöprogram och det har även VGR där man vill få med företagen i partnerskap för att stå bakom och verka för att minska alla utsläpp.

Kommentar
Det är bra att BRG nämner vad som förväntas av alla företag. Samtidigt uppstår bilden av att OECD-fokuset på BNP-tillväxt är ett slags huvudspår och önskemålet att företagen börjar mäta CO2 mer liknar en symbolisk ”källsortering för företag”, där det räcker att företagen gör små åtgärder. När man inte tar chansen att koppla framgångar till intressekonflikter och långsiktiga problem uppstår per automatik en gradring av budskapen. 1. Tillväxt på vanligt sätt, BNP-baserat. 2. Klimat och miljö. Den hållbara rangordningen är den omvända. Inom ramen för vad naturen tål ska vi organisera samhället socialt och ekonomiskt. Det har FN hävdat sedan snart 40 år.

2 thoughts on “Varför blundar BRG för verkligheten?

  1. Tack för din feedback Christer, jag tar med mig detta inför min nästa presentation. Vårt uppdrag är både att visa på utmaningar och möjligheter, totalt sett tycker jag att vi gör det på ett bra sätt. Enstaka presentationer kan självklart luta mer åt ena eller andra hållet. I början av december är du varmt välkommen till vårt konjunkturseminarium för att ta del av fakta kring hur det ser ut i vår region och på vår webbplats kan du på nyhetssidan läsa om hur det går för näringslivet i regionen ur flera olika aspekter. Våra rapporter kanske också kan intressera – den senaste ”Näringslivets behov av mark för industri och logistik i Storgöteborg 2018” sätter fingret på en av våra stora utmaningar.
    BRGs arbete utgår alltid från globala utmaningar där miljö är en av de största och viktigaste. Göteborgs stad har Miljöprogram och Klimatprogram och det har även VGR där vi på BRG arbetar med att få med företagen i ett partnerskap för att stödja olika mål för att minska Co2 utsläppen. Det gör även VGR, så vi arbetar gemensamt i dessa frågor. Vi har också Green Gothenburg som tar emot delegationer från hela världen där vi visar upp vad staden gör för att minska utsläpp på bla Renova, Göteborg Energi och flera andra verksamheter. Mvh/Eva-Lena Albihn

    • Tack, Eva-Lena för din kommentar och det du nämner, som är viktiga delar av helheten. Det som ur mitt perspektiv är allra viktigast är att vi alla i våra olika roller inkluderar ett större perspektiv. Så att direkt och indirekt berörda kan förstå inom vilken dynamik olika valsituationer befinner sig. Säger väderrapporten att det blir storm förtöjer vi båten på ett annat sätt än om vi bara njutit av en stilla solnedgång utan ett moln på himlen.
      Besöksbranschen och många andra branscher gläds åt 7 miljoner resenärer på Landvetter. Men om vi förtiger att nuvarande teknik bidrar till att skapa konkreta och framtida skador och kostnader lurar vi oss själva och invaggar publik och mottagare av information i att ”allt går ju så bra”…. Särskilt om vi ”balanserar” de 7 miljonerna med att flygplatsen som sådan inom kort är klimatneutral. Det låter ju ännu bättre, men är ju i själva verket en dimridå för det reella dilemma vi står inför. Den allmänna acceptansen för drastiska förändringar måste byggas upp med kunskap. Varje gång vi förtiger viktiga delar av den kunskap som behövs för att förstå vad som händer försvårar vi den omställning som blir allt mer akut vartefter tiden lider. Och inte bara svår. Även dyr, för företag, för samhället i stort och på privatekonomisk nivå i takt med att försäkringsbolagen tvingas göra helt nya kalkyler när sällsynta väderfenomen blir ”normala”. Det räcker att tänka på årets skörd.
      Om en PR-avdelning på ett företag väljer att förtiga delar av sin egen analys kan det möjligen förklaras av konkurrensskäl. Men Göteborgs Stad behöver faktiskt förhålla sig väldigt transparent och ärligt till vilka villkor som styr stadens beslut och de rekommendationer man vill ge företag som ska etablera sig här.
      Placera för ett ögonblick BRG I Kalifornien och fundera på vilken rekommendation BRG i Malibu skulle ge ett företag som vill etablera sig där. Är det rimligt att anta att brandrisken är större där än på andra platser? Vad händer med markpriserna? Alldeles oavsett att det snart är dags för en ny jordbävning. Det finns alltid en kontext som har betydelse. Senast 2030 ska vi ha löst klimatfrågan säger forskarna. Det är bråttom. Då måste vi ta varje chans att förklara sammanhangen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>