En annan gräns mot nazisterna?

Den gångna helgen försökte några hundra nazister demonstrera i Göteborg. Dagen för demonstrationen sammanföll med den pågående bokmässan och med firandet av den viktiga judiska högtiden Jom Kippur. Det var naturligtvis ingen tillfällighet att symbolen för det öppna, fria samtalet och just judarnas högtid motiverade nazisterna att demonstrera. Angreppen på demokratin och på de mänskliga rättigheterna är centrala för nazisterna.

Demonstrationen den 30 september
Polisen hanterade demonstrationen på ett professionellt sätt. När nazisterna inte följde polisens uppmaningar tvingades de undan och demonstranterna nådde aldrig fram till sin tillståndsgivna startplats. Motdemonstranterna var fler och även flera av de maskerade anarkisterna motades bort av fredliga motdemonstranter när de maskerade angrep polisen. Samhället och demokratin vann i alla fall denna gång.

Yttrandefrihet och demokrati förutsätter varandra
Göran Rosenberg beskrev demokratins gränser på ett tydligt sätt i en krönika, nämligen att demokrati förutsätter yttrandefrihet och yttrandefrihet förutsätter demokrati. (Se länk nedan). Hans argumentation känns övertygande – det är inte möjligt att tänka sig ett demokratiskt samhälle som åsidosätter yttrandefriheten och vars och ens rätt att formulera sin åsikt. Och omvänt – om de demokratiska rättigheterna åsidosätts kan heller inte yttrandefriheten anses gälla. De utgör på så sätt delmängder av samma fundament för ett öppet och inkluderande samhälle.

Hur ska demokratin försvara sig mot sina fiender?
I debatten före den 30 september diskuterades om demokratin ska inkludera respekten för de personer och de åsikter som i sin tur inte respekterar demokratins spelregler. Får demokratin försvara sig mot de krafter som vill förgöra demokratin?

Oförenliga begrepp
Någon har formulerat saken så här: redan i innebörden av begreppet nazism ingår ett antal ståndpunkter som är oförenliga med ett demokratiskt, respektfullt samhälle. Nazismen bygger på ett rastänkande och på ett uttalat motstånd mot det demokratiska styrelseskicket.  Det går inte att vara nazist och samtidigt stå för en human människosyn. Lika lite som det går att kalla sig ateist och bekänna sig till en religion. Begreppen är oförenliga. Genom att kalla sig nazist har vederbörande på så sätt formulerat en ståndpunkt som kan beskrivas som hets mot folkgrupp.

En annan gränsdragning?
Därmed blir slutsatsen rimligen att det är tillåtet att tillhöra en nazistisk gruppering, men att det blir olagligt att marknadsföra och sprida information om samma företeelse. Föreningsfriheten är därmed fortfarande intakt – man får gå med i vilken förening man vill – men att göra sig till talesperson för eller sprida nazismens budskap blir detsamma som hets mot folkgrupp och därmed olagligt. Folk får ha vilka åsikter de vill, men att sprida nazismens läror skulle med den gränsdragningen bli straffbart, oavsett i vilken form spridandet sker.

Det finns säkert invändningar även mot denna gränsdragning, men diskussionen är viktig.

Länktips: Göran Rosenbergs krönika 1 okt här .

2 thoughts on “En annan gräns mot nazisterna?

  1. Diskussionen om hur tolka och vad tillåta utifrån yttrandefriheten, lagligt och moraliskt, behöver precis som du säger Christer Owe diskuteras med tanke på det som nu händer på gator och i media.
    Har redan skrivit här på Facebook att jag tycker det är rimligt att ånyo gå igenom nuvarande lagstiftning för att mer tydligt förstå vad som är ”hets mot folkgrupp”! Det som Polisen tycks säga är att de upplever att domstolarna inte är konsekventa i sina domslut och inte heller avseende vilken bevisning som skall till. Bevisen har också vara svåra att få fram med tanke på att det har baserats på personers återgivande och inte direkta bilder eller ljud/bildinspelningar. Med Polisens nya kroppskameror som kan insamla bevis och ett tydliggörande vad som domstolarna gemensamt bedömer är ”hets mot folkgrupp” kommer förhoppningsvis föra allt fler fall till domstol med fällande domar som följd. Skulle detta inte ske så är jag inte emot att man tittar igenom lagstiftningen, men vi får vara väldigt försiktiga att inte lagstiftningsvägen begränsa vår unika grundlagstiftning avseende yttrandefriheten.

    • Jag inser att gränsdragningen är svår, men anser att vi ändå behöver diskutera detta så att diskussionen bidrar till att stärka förståelsen av vad demokrati och yttrandefrihet är. Göran Rosenbergs tanke att demokrati och yttrandefrihet förutsätter varandra innebär att vi inte isolerat kan tala om yttrandefrihet eller demokrati – vi behöver tala om både/och.
      Det kanske inte är rätt grepp att ytterligare precisera ”hets mot folkgrupp” som är vägen framåt. Det är kanske en vassare precisering av vad vi värnar när vi månar om det demokratiska samhället och att lika mycket som vi bejakar åsiktsfrihet måste vi kanske sätta gränser för hur åsiktsfriheten får användas till att hota eller inskränka andra människors åsiktsfrihet. Respekten för medmänniskan är grundläggande. Allas lika värde….
      Det går att jämföra med fotboll. De som spelar har enats om att det är fysiska mått på planen, elva man på vardera sida och ett antal regler om hur man får spela, t.ex. inte använda händerna annat än vid inkast. Om nu ett lag väljer att spela med tolv eller tjugo spelare, eller väljer att spela med en egen extra boll skulle spelet omedelbart stoppas. På samma sätt missbrukar nazisterna spelreglerna kring demokratin och yttrandefriheten och tillåter sig att använda spelplanen till att spela ett annat spel, där de själva får fördelar över sina meningsmotståndare. Demokratins spelregler inkluderar synen på alla människors lika värde. Det kan inte ändras om man vill spela demokratispelet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>