Jyoti får inte ha dött förgäves

”Indiens dotter”, dokumentären om mordet på Jyoti Singh, visades på den internationella kvinnodagen i SVT. Filmen beskriver omständigheter och händelseförlopp kring hennes död i New Dehli i december 2012. Hon hade varit på bio med en vän och de hoppar på en buss. Där blir hon brutalt våldtagen av sex män som senare lämnar henne svårt skadad att dö vid vägkanten tillsammans med sin misshandlade vän.

”Det är kvinnans fel”
Inför kameran förklarar en av de dödsdömda förövarna att flickor för skylla sig själva om de är ute på kvällen. En av försvarsadvokaterna går ett steg längre och ser Jyotis beteende (!) som moraliskt förkastligt. Filmen blottlägger enorma klyftor i det indiska samhället. Samtidigt visar den välgjorda dokumentären på viktiga generella drag i kvinnoförtrycket, som tyvärr finns i olika form i alla samhällen.

Stora sociala skillnader
Indien anses vara en demokrati. Samtidigt lever halva befolkningen på eller under fattigdomsgränsen. Filmen ger oss några snabba bilder från hur förövarna bodde och levde sina liv. Vi möter deras familjer. En av de dömda har en ung fru och ett litet barn. Hon säger inför kameran att hon överväger att avsluta livet på både sitt barn och sig själv, eftersom hennes dömde man inte kan ta hand om den lilla familjen. En annan av de dömda rymde hemifrån vid elva års ålder. Vi får som tittare en kort beskrivning i ord och bild av social misär. Indien måste hitta sätt att skapa framtidshopp och utveckling för hela sin befolkning.

Biobesök en omöjlighet?
Förövarnas försvarsadvokater uttalar sig i filmen och sammanfattningsvis skyller de på offret, som de tycker inte borde vara ute på kvällen efter halv åtta. En av dem hävdar att det är klandervärt att inte en nära släkting följde med; en bror, en far, en farmor. Dvs de ger en bild av att Jyoti själv försatte sig i en situation, där hon kunde räkna med att bli antastad eller våldtagen. Ett biobesök med en kompis är i det perspektivet således en omöjlighet.

Utbildning och möjligheter
Bland det positiva som trots allt finns i efterdyningarna från mordet på Jyoti finns de spontana demonstrationer som snabbt kom till stånd och den uppmärksamhet som riktades mot kvinnors situation i Indien och världen. Dryga miljarden indier byter naturligtvis inte åsikt eller värderingar snabbt, men en ung generation välutbildade män och kvinnor i Indien kan komma att förändra synen på vad som är normalt och riktigt beteende. En stor del av befolkningen talar engelska och de har därmed tillgång till en internationell arbetsmarknad. Tyvärr var det en bidragande orsak till Jyotis öde. Hennes extrajobb på ett callcenter på sena kvällar och nätter finansierade delar av hennes läkarstudier. Biobesöket ägde rum just för att hon inte skulle ha tid att gå på bio när hon senare skulle arbeta.

Sverige
Hänsynslösheten och våldet finns även här hemma. I det förindustriella samhället fanns en social kontroll, en religiöst förankrad normbildning och en myndighetsutövning som satte ramar för vad som hände. Kvinnan var underställd mannen och i praktiken omyndig. Under andra hälften av 1900-talet tog kvinnan plats på arbetsmarknaden, förskoleverksamheten byggdes ut och kvinnor blev stegvis mer jämställda. Men inte helt. Lönevillkor, karriärvägar och styrelserepresentation är fortfarande sämre för kvinnor. Våld i nära relationer är vanligt. Kvinnojourer behövs. Tyvärr.

Likhet med svenska fall
För några år sedan lämnade två svenska killar två flickor att dö på Hallandsåsen. Likheten med Jyoti Singhs öde handlar om den totala likgiltigheten inför andra människor. De två flickorna misshandlades så svårt att de inte klarade sig när de lämnades i vägkanten. I förhör ska de svenska männen ha sagt som motiv att de inte hade något att göra. (Se länk till DN-artikel nedan). Jag tänker även på John Hron, som på 90-talet lämnades att dö vid en sjö i Kode, när han misshandlats svårt av fyra skinnskallar. Hänsynslösheten drabbar inte bara kvinnor.

Göra, tänka, skriva, säga
Den inre moraliska kompassen som kan hjälpa oss att undvika att göra fel och framför allt att göra bra val blir allt viktigare som instrument. Hållbarhet börjar med individen. Det är människor som väljer vad de ska göra. Och vad som blir möjligt att göra hänger samman med hur vi tänker och formulerar oss. Näthatet, som är så utbrett, bereder på så sätt väg för det omänskliga samhälle vi inte vill ha.

Länktips:

http://www.svtplay.se/video/2705548/indiens-dotter/dokument-utifran-indiens-dotter-avsnitt-1

http://www.dn.se/nyheter/sverige/bilstolden-slutade-med-mord-pa-tva-flickor/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *