Vi lurar oss själva med kärnkraftsrivningen

Det står 125 gamla kärnkraftverk och väntar på att rivas. Däribland Barsebäck med sina två reaktorer som stängdes 1999 och 2005. Frågan är hur det ska gå till, hur rivningen ska övervakas och vad det kommer att kosta.

Den tyska metoden
I Tyskland har man viss erfarenhet av att riva kärnkraftverk. Det kostar cirka 6 MDR SEK att riva en tysk reaktor. Anledningen är att man har en omfattande kontrollapparat och att man har valt att dela upp radioaktivt stål och andra delar, kontrollmäta varje del och kapsla in dem i transportabla enheter som ska långtidsförvaras på ett säkert sätt. Tusentals ton möjligt radioaktivt skrot körs genom en rivningsanläggning. Ansvariga tekniker bekräftar också att man på detta sätt upptäckt en del fel, dvs radioaktivt material som var på väg att passera som icke radioaktivt. Säkerhet som kostar pengar.

Den amerikanska metoden
Amerikanerna använder en metod som de själva kallar rip and ship. Riv och skicka bort. Man räknar med en kostnad på cirka 2 MDR SEK per reaktor för rivningsarbetet. Det betyder att det amerikanska systemet blir billigare än det tyska, men fortfarande dubbelt så dyrt som det planerade svenska systemet. Dessutom räknar man i USA med ett 25 gånger högre gränsvärde för bakgrundsstrålning än man gör i Tyskland. Atombombssprängningar och kärnvapenhantering i USA har bidragit till att höja de amerikanska gränsvärdena.

Den svenska metoden
I Sverige vill man använda ”rip and ship” -metoden, dvs hantering utan behandling. Man bara plockar ner och skickar iväg skrotet. Statens Kärnbränslehantering AB, SKB, gör enligt planen bara stickprovskontroller, inte alls så noga som man gör i Tyskland. Det blir billigare men också osäkrare. De tyska experterna tror att det är viktigt att allmänhetens förtroende för systemet upprätthålls. Man vill i Tyskland kunna lita på att kontaminerat skrot inte hamnar på fel ställe. I Barsebäck har radioaktiva vätskor runnit ut och förorenat 700 m3 jord. Och ändå tror de svenska myndigheterna att rivningen ska kunna kosta hälften av vad den amerikanska kostar.

Visst verkar det osannolikt att vi ska nöja oss med en lägre säkerhetsnivå än tyskarna. Vad vinner vi på att chansa? Och vem vinner på att vi lurar oss själva med kostnaden?

Källa: Sveriges Radio, Vetandets värld.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *