Bonde söker hjälp

Tillbaka på Aschebergsgatan 44 i Göteborg och ett onsdagsföredrag på Ekocentrum. Roligt att se att Ekocentrum utvecklar och förändrar, eftersom jag arbetade där under många år. Nu var det LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, och Svenska Naturskyddsföreningen som samtalade om ett klimatsmart jordbruk. Hilda Runsten representerade LRF, Svante Axelsson Naturskyddsföreningen. Samtalsledare var Sven-Olof Lööf, frilansjournalist.

Hilda:
” Vi skulle kunna producera de bästa produkterna. Men tyvärr verkar vi på en internationell marknad där priskonkurrensen tvingar oss att avstå. Ett stort bekymmer är resursslöseriet i konventionell odling, ett annat bekymmer är lönsamheten även för de bönder som ställer om till ekologisk odling. Vi behöver stöd från politiken eller från konsumenterna för att kunna erbjuda högsta kvalitet. Den offentliga sektorn borde kunna gå före med sin upphandling. För nu handlar det om vi ska ha några bönder kvar eller inte. Så här kan vi inte fortsätta.”

Svante:
”Vi är böndernas bästa vän. Vi gillar korna för biologisk mångfald, för det öppna landskapet. Men den linje man valt – en slags jordbrukets linje 2 – håller inte i längden. Visa upp alla de fördelar som ett hållbart svenskt jordbruk har och ni blir tydligare och får med er konsumenterna.  Det räcker inte att vara LITE bättre. Svenska bönder får för lite lojalitet från konsumenterna, därför måste ni bli tydligare. Om ni dessutom inkluderar en del självkritik vinner ni ökat förtroende.”

Återkommande frågor
Agroekologi (se länk nedan) var ett begrepp Svante gärna återkom till. KRAV-certifieringen blir på ett sätt en förenklad bild av verkligheten – antingen klarar man kraven eller inte. I själva verket är det de planetära gränsvärdena (Rockström m.fl.) som är helt avgörande, argumenterade Svante. More of the same is not an option, sa han och citerade Ban Ki- Moon, FN:s generalsekreterare. Hilda återkom ett par gånger till att svenska bönder är ensamma i Europa om att måna om växt- och djurskydd på det sätt som faktiskt görs. Det är svårt för Sverige ensamt att driva frågorna och samtidigt försöka konkurrera med produkter som med nödvändighet blir dyrare. Omvandlingen är svår, det finns inga marginaler hos producenterna för en rejäl omställning till ett hållbart jordbruk.

Det saknas forskning
Kring frågan om resurseffektivt jordbruk tycktes det finnas en samsyn mellan LRF och Naturskyddsföreningen. Alla tjänar på att vara resurseffektiv. Hilda talade dessutom om behovet av mer forskning och utveckling, en biogasstrategi för lokal energianvändning och utvecklingsodlingar. Det är stor skillnad från gård till gård hur effektivt man bedriver sitt jordbruk. Alla skulle tjäna på att minska preparatanvändningen.

Köttet
Naturligtvis diskuterades köttet. Vi äter 40 % mer kött i Sverige idag än 1990. Samtidigt minskar kontinuerligt den andel av hushållens disponibla inkomst som går till mat. Från 70-talets 30 %-nivå till dagens 12%-nivå. Snart blir maten gratis, kommenterade någon i publiken. Cirka hälften av allt kött som säljs i Sverige är producerat utanför Sverige. De flesta inser att köttkonsumtionen måste minska, särskilt som hälften av världens odlade areal åtgår till att odla djurfoder. Framför allt borde importen minska för att stärka den svenska produktionen.

Nya samarbeten eller upphandlingsmodeller?
Min slutsats är att LRF och bönderna inte kommer att klara en nödvändig omställning av jordbruket i hållbar riktning själva. Man kan kortsiktigt vinna ekonomiskt på att få igenom skattereduktioner på handelsgödsel. Men det är ingen långsiktig lösning. Oljeberoendet (handelsgödsel framställs ur fossil olja) gör att den vägen både binder upp oss i fossilsamhället, även medverkar till övergödningen av haven och fördyrar produktionen. Bönderna behöver hjälp att tillsammans med konsumenter, med offentlig sektor och i nya konstellationer hitta en hållbar framtid för den svenska livsmedelsförsörjningen. ”Ska Sverige gå före måste vi ha fantasi”, sa Svante Axelsson.

Vi kan inte lägga ner det svenska jordbruket, men det är vad vi steg för steg just nu gör. Debatten igår synliggjorde hur viktigt det är att fler konsumenter och inköpare förstår de basvärden och de mervärden som ett svenskt hållbart jordbruk står för.

Länktips: IAASTD – FN:s jordbrukspanel – http://www.agassessment.org/
Läs om agroekologi tex här: http://globalportalen.org/node/26073

One thought on “Bonde söker hjälp

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *