Forskning med elitprofil?

Kunskap är helt avgörande för en hållbar utveckling. Den mest avancerade formen av kunskapssökande återfinns i forskningen på våra universitet. Nu har ansvarig minister, Jan Björklund, presenterat sitt förslag på ny forskningspolitik.

En extra halv miljard under 10 år
En halv miljard låter naturligtvis mer än 50 miljoner per år. Men därutöver får rektorerna dela på fem gånger så mycket för att kunna locka hit utländska toppforskare. Anslagen ska gå till enskilda forskare, inte till team. Universiteten ska stimuleras att sålla bort den forskning som är mindre bra. Syftet tycks vara att få mer av svensk spetsforskning.

Konsekvenser
I kommentarerna i media möts förslaget både av bu och bä. ”Vi har redan idag hundra sökande när vi antar fyra doktorander” säger bitr professor Torbjörn Lundh enligt Göteborgs-Posten. ”Systemet kan sprida en ängslan som gör att forskarna inte litar på sin inre röst utan står med fingret i luften hela tiden”, säger han.
Uppenbart blir det viktigare än någonsin att paketera sin forskning, att få den publicerad och att den uppmärksammas. Förmågan att locka extern finansiering kommer bli ännu viktigare. Forskningen på en slags Idol-marknad, där den som får medialt genomslag har större chans att få fortsätta forska.

Kommersiell koppling
Forskning vars resultat kanske kommer till nytta först om flera decennier blir därmed svårare att få finansierad. Quick-fix-forskning och forskning med en stark kommersiell koppling kan man ana blir mest attraktiv. Nya läkemedel och energismarta legeringar, resurssnåla ytbehandlingar etc kommer säkert att prioriteras. Hur det går för forskning som redan idag har svårt att hitta finansiering är frågan.

Att utmana intressen
Ett exempel är forskning som utmanar starka ekonomiska intressen – hur går det för den? Ett exempel är bostadsventilation med självdrag. En icke-lösning som eliminerar behovet av fläktar, ventiler, styrsystem och ventilationsschakt. En hel bransch skulle få svårt om självdragslösningarna visade sig vara konkurrenskraftiga. Självdrag bygger ju på smarta, genomtänkta system utan så mycket ny hårdvara. Då behövs inga motorer, då behövs inga sofistikerade styr- och reglersystem som ska idriftsättas. Forskning på icke-produkter lär även fortsättningsvis få svårt.

Korsbefruktning och tvärvetenskap
Ett annat område är beteendeforskning kopplad till teknikval. Tvärvetenskaplig forskning har redan idag svårt att göra sig hörd. Humaniora, samhällsvetenskap och kultur har ju inget med teknik att göra! Eller ? Har de det ? Hur Björklunds förslag står i perspektivet av det skriande behovet av överbryggande kunskap är tveksamt. Min gissning är att elit-tänkandet leder till ännu hårdare specialisering. Och ännu mindre av den värdefulla korsbefruktning vi så väl behöver.

Länk till TT-nyheten
här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *