Spårtaxi på Chalmers!

Förändringsprocesser är märkliga. Förutom att förändringen i sig innehåller oförutsägbara komponenter är inte minst tidsaxeln och förändringsstegen svåra att förutsäga. Andra parametrar är motkrafterna och de ekonomiska förutsättningarna för en företeelse. Status quo, business as usual, har stöd från många håll – något som försvårar förändring, ny teknik, nya beteenden etc. Ett exempel på ny teknik som under flera år väntat på genombrott är spårbunden automatisk persontransport, även kallad PRT, spårbilar, spårtaxi, podcar m.fl. namn.

Pilotbana på Chalmers
Idag, 22 augusti, genomfördes en konferens och workshop på Chalmers arrangerad av Johannebergs Science Park och Innovatum. Utgångspunkten var en färsk rapport om ett spårtaxisystem skräddarsytt för Chalmers campus Johanneberg. Tanken är att kombinera teknikutveckling, forskning, demonstration av ett fulleskalesystem med 35 vagnar för 6 personer. Bakgrunden är att Chalmersområdet inom kort räknar med att ta emot ytterligare 4000 personer till de arbetsplatser som knyts framför allt till utvecklingen av Johanneberg Science Park. En spårtaxibana skulle på så sätt fylla flera funktioner.

Design !
Under workshopen kom många värdefulla synpunkter fram. Inte minst betonade Göteborgs stadsarkitekt, Björn Siesjö, att de tekniska konstruktionerna och presentationen av desamma måste underordnas ett professionellt designtänk. Det fungerar inte att enbart utgå från tekniken – systemen, balkar, stolpar och angöringar – måste integreras elegant i stadsbilden och också bildmässigt beskrivas på ett tilltalande sätt.

Kittlande…
Andra frågetecken som dök upp var bullerfrågor, säkerhetsaspekter och analys av resandeströmmar, riktigheten i kalkylunderlag osv. I grunden mycket konstruktiv och välvillig kritik. Eller som formulerades på mötet: Det är lite kittlande med denna typ av lösning som frigör ytor i markplanet och tillgängligheten till kuperade områden som Medicinarberget och en möjlig direkt förbindelse till Linnéplatsen respektive Korsvägen.

Tidsperspektiv
Själv har jag följt teknikutvecklingen och diskussionerna sedan 1998, då jag fick lyssna till Sten Staxler och andra pionjärer på ett seminarium på Ekocentrum, på den tiden då verksamheten fanns i Sankt Jörgen Park på Hisingen. Idag fick jag dessutom höra att Härryda kommun, 7 år efter att de deltagit i ett informationsmöte som jag ordnade, nu tagit med spårtaxi i sin översiktsplan. Utveckling sker sannerligen språngvis.

Invigning 2021
Det ska bli spännande att se om pilotanläggningen på Chalmers kan invigas år 2021 när Göteborg fyller 400. En optimal tidplan ger vid handen att teknikutveckling, projektering, byggande och idriftsättning skulle kunna vara klara om 7-8 år, lite beroende på hur mycket överklaganden som de facto sker.

Samverkan
Fastighetsägare, industrin och andra samarbetspartners till Johanneberg Science park kommer att ha en viktig roll i förverkligandet. I gammal god göteborgsanda, kanske ?

9 thoughts on “Spårtaxi på Chalmers!

  1. vore ju fantastiskt om vi kunde få ett spårtaxi system som håller måttet i alla avseenden, helst med ”japansk” precision elegans effektivitet och design, Detta är en design management fråga av stora mått. Det får inte bli något som några tekniker och byggare kränger ihop. Målet måste vara av Steve Jobs kvalitet. Ribban måste sättas mycket högt,

    • Javisst Håkan. Systemet ska naturligtvis både vara och upplevas som något lockande och värdeskapande. Nu har teknikerna visat att precision i styrsystem, säkerhet, balkkonstruktioner etc håller måttet, nu är det hög tid att få lite Bang-Olufsen-stuk på utseendet. Italienarna ska kanske inte bjudas in denna gång (spårvagnarna gnisslar ju som bekant) men absolut att det nu handlar om en horisontell, läcker, femstjärnig hotellhiss som inbjuder till en resa dit jag vill.

  2. Det är jättebra om det kan bli en startpunkt på en spårbilsutveckling vid Chalmers. Jag och min kollega Einar hansson har lagt fram iden om ett nät längs älvstränderna där vi har en bebyggelse som är svår att försörja med kollektivtrafik som inte lätt kan lyfta sig över älven. Louise Hansen har gjort en samhällsekonomisk studie av ett spårbilssystem på Frihamnen och visat på stor samhällsekonomisk lönsamhet.
    http://www.melica.se/pdf/samhallsekostudie_sparbil_frihamnen.pdf

  3. Hej,
    Jag bor på Eriksberg. Nu har konsultföretaget Ramböll föreslagit spårvagnar 60m långa som skall köras i 50-70 km/tim på bussgatorna i området.
    16 bussens väg in till centralen vore väl ett utmärkt projekt för spårtaxiteknik.
    Enligt min mening skulle man kunna dra linjen i tunnlar under älven. Jag föreställer mig att kravet på tunneldiameter är förhållandevis liten. Detta är en novis funderingar. Olle Sölscher

    • Hej Olle. Spårtaxi når sin egentliga potential när systemet byggs upp som ett nätverk av spår, där vagnarna väljer smartaste vägen. I praktiken har de få system som byggts blivit matarsystem (London Heathrow) eller tunnelbana (Köpenhamn Metro) med enkla spårdragningar. För min del skulle jag helst se ett system som stegvis kan byggas ut och komplettera spårvagnar och bussar. Gärna där olika förutsättningar gör det svårt att dra fram spårvagnsspår eller använda bussar. Över älven, visst, men i så fall på flera ställen, och kanske med en tänkbar fortsättning till Torslanda eller Öckerö. Vi skulle behöva lite visionära tankar, ungefär som man för drygt 100 år sedan byggde slussarna i Trollhättan. Eller för snart 200 år sedan grävde Göta Kanal. För hand.

      • Hej Christer,
        För att komma igång med Spårtaxiteknik tror jag mer på spårbussar. Jag tror inte Göteborg vill satsa så stort som på ett nät som krävs för ett riktigt spårtaxi koncept.
        ”Spårbuss” system som tex. i Dusseldorf kan kanske ta skruv. Till att börja med skall vi slippa 60 m spårvagnar i gatuplan, där 16 bussen idag går på Hisingen. Får vi bana västra Eriksberg till centralen så är detta en bra start. Där efter kan man ju bygga ut systemet. Spårbussarna har ju förhållande liten diameter och kräver bara 6 m diameter tunnel. Man skulle kunna gräva ner dom under kanalerna i stan tex.

        • Ja, Olle, det kan säkert stämma att just Göteborg inte har det resandeunderlag som krävs för att få ut en optimal nytta av ett spårtaxisystem i standardformat, hängande och i nätverk med små kabiner. Däremot finns det städer i världen där resandetrycket är enormt och där platsbristen, topografi etc gör det svårt att dra fram särskilda banor för bussar etc. Varje dag pendlar det t.ex. någon miljon människor in och ut ur Calcutta och där tittar man på en prefablösning med stolpar och snabba automatiska spårtaxikabiner. Dvs i städer där tom cykling blir för långsamt. Det som spårtaxi har som stor fördel är att de är anropsstyrda. Ingen trafik när ingen vill resa. De är förarlösa = sparar kostnader och de går på planskild nivå = mycket små kollisionsrisker. Troligen måste resandet kombineras med ID-kontroll, eftersom särskilt kvinnor är utsatta i samhället, dvs varje resenär måste kunna identifieras, men det gör vi redan på SJ:s snabbtåg, så det är egentligen inte så konstigt.
          Din tanke med tunnlar… ja det är sjöbotten och lera…. det är inte så enkelt att få tunnlar att hålla i 100 år, och hur gör vi med de tillfälligt stigande vatennivåerna? Det finns många perspektiv.

          • Hej Christer,
            Tack för det med ID-kort. Jag har funderat på säkerhetsproblem när det inte finns någon förare eller annan personal ombord.
            Det där med tunnlar lär inte vara något större problem enligt min vän som varit ansvarig för Citytunneln i Malmö. Däremot är han mycket bekymrad över Västlänken, men det är ju en annan fråga.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *