Våra drömmars stad

Idag passerade jag Rymdtorget i Bergsjön på väg till ett möte med tjänstemän i göteborgsprojektet Utveckling NordOst (som jag återkommer till i sinom tid). Jag hade förträngt hur torget såg ut och det var kanske därför som intrycket blev så starkt.

Vattenstadens fördelar
Varje plats har sin själ, en kombination av positiv eller negativ upplevelse, trivsel, resonans och historia. När arkitekterna varit skickliga förstärker de platsens själ när de gestaltar rummet, husen, torget, gatorna, grönskan, proportionerna… Alla vet för alla har känt detta subtila – en plats man känner en särskild koppling till, något som gör att man dröjer sig kvar. Städer med mycket omgivande vatten har denna dimension gratis, vi trivs intuitivt vid vatten, slår oss gärna ner i strandkanten, känner brisen, lockelsen. Personligen har jag några sådana favoritplatser där jag gärna stannar till, slår mig ner, känner in. På flera sätt är det dessa intryck Centrala Älvstaden borde ta fasta på – staden vid vattnet – och möjliggöra spontana möten och välbefinnande nära vattnet.

Torgskräck
Men nu var det Rymdtorget i Bergsjön, platsen mellan spårvagnshållplatsen och närmaste huskroppar. Säkerligen korrekta proportioner mellan husens längd och höjd. Säkert väl tilltagna torgytor. Flera väl tilltagna, vackra, runda skulpturer som gjorda för att sitta på. Men vem ska sitta där och varför? Platsen känns livlös.

Plats för liv
Vad avgör om vi trivs på en plats eller inte? Lär man ut det på arkitektutbildningen på Chalmers? Hur skapas glädje och liv på en plats. Vad får barn att vilja leka, vuxna att vilja mötas, ungdomar att stämma träff… Är det inte detta som är centralt för funktionen torg?

Människan över naturen
Jag frågade mig retoriskt vem det kunde tänkas vara som nöjt såg ut över torget och jublade – Yes ! Detta blev finare än jag vågade hoppas ! Vilken fin plats ! ……
Torget ser ut som det gör eftersom vi sedan några decennier lärt oss att människan står över naturen. Att det industriellt skapade är frikopplat från vår livssfär. Vart det tänket leder oss blir bara tydligare och tydligare. Vi slösar på naturens skafferi som aldrig förr, föröder ekosystemen och beter oss hänsynslöst på global nivå….
En gräsmatta för all del, med fotbollsmål modell handbollsstorlek och avskärmningar som såg ganska OK ut. Det såg ut som gräsplätten tillkommit efter att torget gestaltats.

Hållbar Stadsutveckling
Tomheten på torget illustrerar för mig vikten av att utgå från verksamhetsidéer, människors förmågor och önskningar. Att formen (orkestern) måste ackompanjera innehållet (vokalisten). Och inte tvärtom. Rymdtorget visar vad som händer när en gemensam yta skapas utan att först fånga upp de förväntningar och drömmar människor har som ska vistas där. Hållbar Stadsutveckling handlar om att vända på perspektivet och sätta människors drömmar före den slutliga gestaltningen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *